Vi har tidigar rapporterat att nedläggning av forskningsreaktorer har lett till brist på radioaktiva läkemedel, ett problem som oroat internationella organisationer. Australiens myndigheter planerar nu att bygga ut sin kapacitet och räknar med att kunna täcka 25% av världens behov av främst s k teknetiumgeneratorer (Tc-99m är bland de vanligaste radiofarmaka och används i många… Fortsätt läsa Mer radiofarmaka tack vare australisk utbyggnad
Blog
Våldsamt överskattade risker med intag av radioaktiva ämnen
Fukushima-olyckan har gett förnyat utrymme för debattörer som av olika skäl hävdar att risken för sena strålskador, särskilt efter intag av radioaktiva ämnen, skulle vara väsentligt högre än vad vetenskap och beprövad erfarenhet ger vid handen. Hit hör t ex den självutnämnda ”European Committee on Radiation Risk (ECRR)” vars ledande företrädare rest runt i Japan… Fortsätt läsa Våldsamt överskattade risker med intag av radioaktiva ämnen
Utarmat uran: ingen fotoelektrisk strålning av betydelse
Hälsoeffekter av utarmat uran (DU) fortsätter att engagera ett stort antal debattörer. En hypotes som framförts är att DU i kroppen skulle kunna interagera fotoelektriskt med naturlig bakgrundsstrålning och på så sätt ge upphov till cellskador. En noggrann analys vid den brittiska Health Protection Agency visar att det skisserade fenomenet existerar, men inte tillnärmelsevis har… Fortsätt läsa Utarmat uran: ingen fotoelektrisk strålning av betydelse
Internationella strålskyddskommissionen om akuta stråldoser m m
En ny ICRP-rapport sammanfattar utförligt det nuvarande kunskapsläget om alla slags vävnadsskador till följd av stråldoser höga nog att överstiga eventuella tröskelvärden, och kompletterar aktuella strålskyddsrekommendationer i sammanhanget.
Har njursvikt en roll i strålningsinducerad hjärt-kärlsjukdom?
Njursvikt som orsak till ökad dödlighet i hjärtkärlsjukdomar efter strålning? Helkroppsbestrålade patienter har en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom med dödlig utgång. I uppföljningsmaterial från atombomberna i Japan har man även sett att stråldos är associerad med ökad dödlighet i hypertensiv hjärtsjukdom med ökning i systoliskt och diastoliskt blodtryck. Studier av helkroppsbestrålade patienter (som överlevt… Fortsätt läsa Har njursvikt en roll i strålningsinducerad hjärt-kärlsjukdom?
Medicinska åtgärder vid akut strålsjuka: djurmodeller
MCART, Medical Countermeasures Against Radiological Threats, är ett amerikanskt offentligt finansierat konsortium med syfte att vidareutveckla behandlingsmetoder vid fall av akut strålsjuka (ARS, acute radiation syndrome) och andra följder av akut bestrålning. Ett specialhäfte av Health Physics behandlar de djurmodeller konsortiet använder för sina studier.
Sekundär cancer efter framgångsrik strålbehandling
Allt fler cancerpatienter behandlas framgångsrikt med strålterapi, mängden unga patienter ökar och strålbehandlingsmetoderna blir mer komplexa. Alla dessa faktorer bidrar till ett ökande intresse för risken för iatrogena cancerfall som orsakas av själva strålbehandlingen och alltså manifesteras många år efter den ursprungliga cancern. Den ganska komplicerade beräkningen av risken för detta diskuteras i en ny… Fortsätt läsa Sekundär cancer efter framgångsrik strålbehandling
Sesamol, ytterligare ett tänkbart skyddsämne
Vid viss strålbehandling av cancer, och möjligen även i vissa olyckssammanhang, kan kemisk lindring av biverkningar av höga stråldoser ha viss relevans, se tidigare inlägg. En indisk forskargrupp har identifierat sesamol, en naturlig antioxidant, som en potent sådan tänkbar ”radioprotektor”.
Överskattas strålningsrisker pga samverkan med rökning?
Det är väl känt att rökning och radon samverkar så att risken för lungcancer ökas. Cucinotta m fl hävdar nu att en motsvarande samverkan föreligger också för många andra slags tumörer, och att icke-rökares risk för strålningsinducerad cancer därför är betydligt lägre än den genomsnittsrisk för befolkningen som brukar användas.
Varför är partikelstrålning så effektiv?
En ny review-artikel pekar på att man nyligen kunnat påvisa att skilda gener påverkar cellernas svar på gles- respektive tätjoniserande strålning. Det öppnar möjligheter för ny forskning om strålningsrisker, och ger som artikeln påpekar även nya insikter om hur partikelstrålning kan vara särskilt användbar i strålbehandling mot vissa tumörtyper. Artikeln ger också ytterligare belysning åt… Fortsätt läsa Varför är partikelstrålning så effektiv?