Vi har här valt att lyfta en artikel av Li et al som publicerades redan 2022 i den högt ansedda ”Environment International” och som med utgångspunkt från kända radionukleära olyckor identifierar potentiella förbättringsområden gällande beredskap för handläggning av olyckor med intern kontaminering. Författarna ger en övergripande sammanfattning av åtta stora radionukleära olyckor och fem arbetsplatsolyckor… Fortsätt läsa Intern kontaminering – vad kan vi lära oss från historien och vad kan förbättras?
Kategori: Nytt om händelser
När ska man evakuera vid radionukleära händelser – och när ska man återkalla åtgärder?
I en nyligen publicerad artikel gör Dr Keith Pearce en inlaga i diskussionen om evakuering vid utsläpp från kärnkraftverk, eller annan omfattande spridning av radioaktivitet, där han bland annat argumenterar för att vikten av genomtänkt återkallande av skyddande åtgärder ofta underskattas. Artikeln hänvisar till den större sammanställning av effekter av evakuering och skyddande åtgärder från… Fortsätt läsa När ska man evakuera vid radionukleära händelser – och när ska man återkalla åtgärder?
Tjernobyl revisited – en ny, engagerande pod publicerad av Sveriges Radio
Den hittills största kärnkraftsolyckan i historien, dvs den i Tjernobyl 1986, har varit föremål för många uppföljningar och en lång rad publikationer. Nu i april 2023 adderade Sveriges Radio P3 Dokumentär ytterligare ett bidrag till den listan – se https://sverigesradio.se/avsnitt/tjernobyl-olyckan-1986 . Det är journalisten Moa Larsson som sammanställt en 70 min lång ”berättelse om historiens… Fortsätt läsa Tjernobyl revisited – en ny, engagerande pod publicerad av Sveriges Radio
Simulering av en 100 kilotons kärnvapenbomb över 10 storstäder runt om i världen – ofantligt mänskligt lidande
The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN; http://www.ican.org) är en global kampanjorganisation som förespråkar ett förbud mot och avskaffande av kärnvapen. Organisationen tilldelades Nobels Fredspris 2017. ICAN arbetar bl a för att mobilisera personer i alla länder för att de i sin tur ska påverka sina respektive regeringar att skriva under avtalet TPNW (Treaty… Fortsätt läsa Simulering av en 100 kilotons kärnvapenbomb över 10 storstäder runt om i världen – ofantligt mänskligt lidande
Två studier av genetiska förändringar efter olyckan i Tjernobyl
Två intressanta artiklar som avser medicinska effekter till följd av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 publicerades våren 2021 i Science. Dessa studier har specifikt ämnat undersöka om det finns genetiska förändringar i (förmodad) strålinducerad papillär tyroideacancer (Morton et al) respektive huruvida frekvens och typ av de novo mutationer (DNM) hos barn till ”uppröjningsarbetare” eller evakuerade efter… Fortsätt läsa Två studier av genetiska förändringar efter olyckan i Tjernobyl
Nu 64 år sedan Windscale och Mayak, 35 år sedan Tjernobyl, 10 år sedan Fukushima – kort om historiens värsta kärntekniska olyckor och deras hälsokonsekvenser
Det kan knappast ha undgått någon som läser dagstidningar att det i år är 10 år sedan en jordbävnings- och tsunamikatastrof drabbade Japan (11 mars 2011) och bl a förstörde kärnkraftsstationen Fukushima Daiichi, med härdsmältor och radioaktiva utsläpp som följd. (Ett flertal andra kärnkraftsstationer längs Japans östkust klarade däremot krisen). Många av våra följare minns… Fortsätt läsa Nu 64 år sedan Windscale och Mayak, 35 år sedan Tjernobyl, 10 år sedan Fukushima – kort om historiens värsta kärntekniska olyckor och deras hälsokonsekvenser
ICRP vill ha synpunkter på råd angående nukleära olyckor
Den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, gav 2009 ut P 109 om Protection of people in emergency exposure situations, och P 111 om Protection of people living in long-term contaminated areas after a nuclear accident or a radiation emergency. Erfarenheter som vunnits genom Fukushima-olyckan har föranlett en översyn av dessa båda publikationer, och ett förslag till nya… Fortsätt läsa ICRP vill ha synpunkter på råd angående nukleära olyckor
Individuell, retrospektiv dosimetri – möjligheter och begränsningar
Gästinlägg av Andrzej Wojcik Professor vid Stockholms universitets institution för molekylär biovetenskap Vid en okontrollerad strålexposition är det ofta inte möjligt att beräkna individuella absorberade doser baserat bara på kunskap on expositionsscenarion. Bra exempel är sprängning av en ”hemmagjord” kärnladdning som kan leda till flera tusentals expositioner. Alla som befann sig i närheten och överlevde… Fortsätt läsa Individuell, retrospektiv dosimetri – möjligheter och begränsningar
Ny IAEA-guide: När upphör ett nödläge?
En av många utmaningar för myndigheter som förbereder sig för nukleära eller radiologiska nödsituationer handlar om avslutningen: När ska man formellt avsluta en nödsituation? Hur ska övergången till ett ”normalt” tillstånd bäst skötas, och är det ”normala” att det uppkommer en befintlig exponeringssituation (”omgivning med joniserande strålning” enligt svensk förordningsnomenklatur) eller att man återgår till… Fortsätt läsa Ny IAEA-guide: När upphör ett nödläge?
Oavsiktlig exponering för strålning vid diagnostisk och interventionell radiologi – guidelines för utredning och förhindrande
Diagnostisk och interventionell radiologi ska inte ge stråldoser som ger negativa hälsoeffekter, men oavsiktlig exponering eller för lång exponering kan dock leda till att patienter oavsiktligt erhåller högre stråldoser än menat. I en artikel från 2017, ett skriftligt resultat av ett möte på IAEA:s högkvarter i mars 2017 med 52 deltagare (radiologer, fysiker, röntgensjuksköterskor, teknologer,… Fortsätt läsa Oavsiktlig exponering för strålning vid diagnostisk och interventionell radiologi – guidelines för utredning och förhindrande