Vi har här valt att lyfta en artikel av Li et al som publicerades redan 2022 i den högt ansedda ”Environment International” och som med utgångspunkt från kända radionukleära olyckor identifierar potentiella förbättringsområden gällande beredskap för handläggning av olyckor med intern kontaminering. Författarna ger en övergripande sammanfattning av åtta stora radionukleära olyckor och fem arbetsplatsolyckor… Fortsätt läsa Intern kontaminering – vad kan vi lära oss från historien och vad kan förbättras?
Etikett: medicinska effekter
Att förebygga och hantera infektioner efter exponering för joniserande strålning
Nyligen har det publicerats ett specialnummer i tidskriften Journal of radiological protection, en state-of-the-art översikt av medicinsk hantering efter exponering för joniserande strålning. I detta specialnummer har Maher et.al. beskrivit hantering och förebyggande behandling av infektioner efter strålningsexponering. Joniserande strålning påverkar många organsystem som alla innefattar en nivå av immunitet mot infektionssjukdomar. Benmärgstoxicitet efter strålning… Fortsätt läsa Att förebygga och hantera infektioner efter exponering för joniserande strålning
Östrogenets roll vid katarakt orsakad av strålning med hög LET (linear energy transfer)
Kvinnor löper ökad risk jämfört med män att drabbas av strålinducerad katarakt, men den fysiologiska förklaringen och östrogenets eventuella roll är ännu inte klarlagd. Östrogen kan påverka risken för att utveckla katarakt på flera olika sätt. Även typ av strålning i kombination med östrogen är viktigt att beakta.
Ökad incidens av tyreoideacancer – beror det på mobilanvändning?
Joniserande strålning utgör en av riskfaktorerna för tyreoideacancer och röntgenundersökningar, extern strålbehandling och radioaktivt nedfall har i tidigare studier visats öka risken. Incidensen, dvs frekvensen insjuknande i tyreoideacancer är högre hos kvinnor än hos män, vilket delvis har kunnat kopplas till hormonella faktorer. Under de senaste decennierna har ett flertal rapporter beskrivit en tydlig ökning… Fortsätt läsa Ökad incidens av tyreoideacancer – beror det på mobilanvändning?
Medicinska perspektiv kring radionukleära händelser – en strålningsmedicinsk lägesrapport från KcRN
Vi har nöjet att här presentera en strålningsmedicinsk rapport, skapad på initiativ av Strålsäkerhetsmyndigheten och framtagen av exporter knutna till Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer samt till universitetet i Manchester. Rapporten är tillgänglig för kostnadsfri nedladdning här: Strålningsmed rapport KcRN dec2020 Avsikten med rapporten, som har skrivits på initiativ av och med ekonomiskt stöd från… Fortsätt läsa Medicinska perspektiv kring radionukleära händelser – en strålningsmedicinsk lägesrapport från KcRN
Strålinducerad katarakt IV: Köns- och åldersskillnader
I tidigare inlägg om strålinducerad katarakt har vi refererat studier av epidemiologi, yrkesexponerade grupper samt biologiska uppkomstmekanismer. I detta avslutande inlägg redovisar vi att utveckling av strålinducerad katarakt synes kunna påverkas av såväl kön som ålder. En könsskillnad antyddes i epidemiologiska data från Mayakkohorten (ca 25% kvinnor), där risken för katarakt noterades vara 2-4 gånger… Fortsätt läsa Strålinducerad katarakt IV: Köns- och åldersskillnader
Strålinducerad katarakt III: Biologiska mekanismer
I ett par tidigare inlägg har vi redovisat epidemiologiska studier av risken för katarakt efter lågdosstrålning och studier av katarakt vid yrkesrelaterad bestrålning. Här följer något om hur katarakt uppkommer. I ett avslutande inlägg kommer vi sedan att granska köns- och åldersvariationer i strålningsinducerad katarakt. Joniserande strålning bidrar på flera sätt till uppkomst av katarakt… Fortsätt läsa Strålinducerad katarakt III: Biologiska mekanismer
Hur stor är risken, och vad är egentligen ”detriment”?
När man planerar skydd mot strålning brukar man använda Internationella strålskyddskommissionens, ICRP:s, tumregel att en effektiv kollektivdos på 1 Sv (=1000 mSv) vid låg dosrat och låga persondoser beräknas ge ett ”detriment” på 5%. Vi får ofta frågor om vad det betyder, hur det har räknats fram och hur det förhåller sig till risker för… Fortsätt läsa Hur stor är risken, och vad är egentligen ”detriment”?
Risk för sekundär malignitet efter behandling av tyreoideacancer med radioaktivt jod – en systematisk genomgång
Gästinlägg av Christel Hedman Specialistläkare i onkologi, med klinisk och forskningsmässig erfarenhet av tyreoideacancer. Medlem av Socialstyrelsens RN-medicinska expertgrupp Under de kommande fem åren beräknas mer än en miljon människor världen över diagnostiseras med tyreoideacancer. Radioaktivt jod används i många fall som efterbehandling efter kirurgi, för att minska risken för återfall. Behandling med radioaktivt jod… Fortsätt läsa Risk för sekundär malignitet efter behandling av tyreoideacancer med radioaktivt jod – en systematisk genomgång
Barnleukemi i området kring Krümmel kärnkraftverk i Tyskland, en uppdatering
Debatten om hälsoeffekter pga användningen av kärnkraft i civila syften har pågått sedan detta användningsområde introducerades. Det blev särskilt uppmärksammat då man noterade tre leukemi-kluster i närheten av de nukleära anläggningarna Sellafield och Dounreay, UK samt Krümmel, Tyskland. Avseende Sellafield och Dounreay finns ett stort antal publikationer där konklusionen är att det är osannolikt att… Fortsätt läsa Barnleukemi i området kring Krümmel kärnkraftverk i Tyskland, en uppdatering