Efter reaktorolyckan vid Fukushima Daiichi 2011 evakuerade myndigheterna cirka 110 000 personer från sina hem på grund av spridning av radioaktiva ämnen i den närliggande omgivningen.[1] Efter 4–5 år var hälften fortsatt evakuerade och år 2023 var antalet fortfarande 27 000 personer.[2][3] Enligt rapporter avled fler än 50 personer som direkt konsekvens av medicinska komplikationer… Fortsätt läsa Evakueringen efter Fukushima: mer skadlig än nyttig?
Etikett: psykiskt välbefinnande
Kostnader för rädsla och strålskydd: Washington County, Utah och Fukushima, Japan (en jämförelse av fallhistorier)
Vid radioaktiva föroreningar och olyckor är det viktigt att skydda allmänheten mot strålningsexponering men det är också viktigt att väga in de eventuella skador som kan uppstå vid genomförandet av de skyddsåtgärder som finns reglerade vid sådana händelser. I en artikel av Bruce W. Church och Antone L. Brooks är syftet att just se på… Fortsätt läsa Kostnader för rädsla och strålskydd: Washington County, Utah och Fukushima, Japan (en jämförelse av fallhistorier)
Medicinska perspektiv kring radionukleära händelser – en strålningsmedicinsk lägesrapport från KcRN
Vi har nöjet att här presentera en strålningsmedicinsk rapport, skapad på initiativ av Strålsäkerhetsmyndigheten och framtagen av exporter knutna till Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer samt till universitetet i Manchester. Rapporten är tillgänglig för kostnadsfri nedladdning här: Strålningsmed rapport KcRN dec2020 Avsikten med rapporten, som har skrivits på initiativ av och med ekonomiskt stöd från… Fortsätt läsa Medicinska perspektiv kring radionukleära händelser – en strålningsmedicinsk lägesrapport från KcRN
Ungdomars mentala hälsa efter kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi, har den förändrats?
I en studie av Hayashi et al användes data från Fukushima Health Management Survey som genomfördes i Japan efter den stora jordbävningen, som följdes av en tsunami samt haveriet i kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Syftet var att identifiera katastrofrelaterade faktorer som påverkade ungdomars mentala hälsotillstånd efter katastrofen och att finna grundläggande data som behövs för att… Fortsätt läsa Ungdomars mentala hälsa efter kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi, har den förändrats?
Reserapport från Fukushima
Gästreportage av tekn dr Marcus Eriksson, ordförande i Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) Niclas Metzén, säkerhetschef på Forsmarks kärnkraftverk, höll i maj 2019 ett föredrag på SKS om ett studiebesök i Fukushima i november förra året. Kärnkraftverket drabbades svårt av jordbävningen och efterföljande tsunami våren 2011, vilket fick till följd att tre av anläggningens sex reaktorer… Fortsätt läsa Reserapport från Fukushima
Förlust av förväntningar på ett långt och lyckligt liv – ett nytt verktyg som använts för att värdera effekter av psykologisk stress efter Fukushimakatastrofen
Joniserande strålning är en riskfaktor dels för akuta strålskador, dels för att utveckla och därmed avlida i cancer. Trots att Fukushimaolyckan innebar en av de största kärntekniska olyckor som förekommit, fick ingen person akuta strålskador och de faktiska stråldoserna som allmänheten erhöll var låga. En av de största lärdomarna efter olyckan har varit de psykologiska… Fortsätt läsa Förlust av förväntningar på ett långt och lyckligt liv – ett nytt verktyg som använts för att värdera effekter av psykologisk stress efter Fukushimakatastrofen
Dekontaminering viktigt för välmående efter olyckan i Fukushima
Olyckan i Fukushima Daiichi kärnkraftverk har orsakat ett flertal risker för befolkningen. Förutom risken för strålexponering, risker i samband med evakuering, risk för diabetes samt övervikt beskrivs också psykiska risker. Tidigare studier har visat att den mentala stressen vid risk för hög exponering för joniserande strålning kan, tillsammans med affektiva störningar, öka risken för en… Fortsätt läsa Dekontaminering viktigt för välmående efter olyckan i Fukushima