Kategori: Nytt om mätfrågor

Radioaktiva partiklar på stränderna vid Sellafield-anläggningen – kan de ge strålskador?

I en nyligen publicerad artikel ”Health risks from radioactive particles on Cumbrian beaches near the Sellafield nuclear site” redovisar Harrison och medförfattare stråldosuppskattningar vid exponering för radioaktiva partiklar. Dessa små partiklar (definierat som <2 mm diameter), men även grus och sten, har monitorerats under 40 års tid på stränder i nordvästra England. Källan till radioaktiviteten… Fortsätt läsa Radioaktiva partiklar på stränderna vid Sellafield-anläggningen – kan de ge strålskador?

Stråldoser från inhalering av Plutonium-238

I två artiklar beskriver experter inom interndosimetri vid Los Alamos National Laboratory en incident med 15 involverade personer, varav en person exponerades för mätbara mängder Pu-238 via inandning. Artiklarna beskriver dosberäkningar som gjordes efter incidenten (Poudel et al. 2022) samt en relaterad studie som undersökt modeller för kelering av plutonium med Ca-DTPA baserat på mätdata… Fortsätt läsa Stråldoser från inhalering av Plutonium-238

Medicinska konsekvenser av en ”smutsig bomb” – hur kan sjukvården upptäcka radioaktiva fragment och handlägga patienten?

I en artikel från Storbritannien beskriver Jones och medarbetare en rad försök som ger svar på hur sjukvården kan hantera skador från en smutsig bomb (eng. ”dirty bomb”, radiological dispersion device). En sådan bomb består av ett konventionellt sprängmedel blandat med radioaktiva material och syftar till att sprida radioaktivt material i ett område. Huvudsakligen orsakar… Fortsätt läsa Medicinska konsekvenser av en ”smutsig bomb” – hur kan sjukvården upptäcka radioaktiva fragment och handlägga patienten?

En modell för att uppskatta total stråldos till sköldkörteln (tyreoidea) efter Tjernobyl

En nyligen publicerad svensk studie av Rääf et al belyser hur tyreoidea kan påverkas av strålning från flera olika radionuklider efter kärnkraftsolyckor. Resultaten i studien baseras på data efter Tjernobyl-olyckan. För att bedöma vilken stråldos tyreoidea erhållit har man vanligtvis baserat detta på 131I exponeringen. De data man tidigare utgått från efter Tjernobyl-olyckan är prover… Fortsätt läsa En modell för att uppskatta total stråldos till sköldkörteln (tyreoidea) efter Tjernobyl

Individuell, retrospektiv dosimetri – möjligheter och begränsningar

Gästinlägg av Andrzej Wojcik Professor vid Stockholms universitets institution för molekylär biovetenskap Vid en okontrollerad strålexposition är det ofta inte möjligt att beräkna individuella absorberade doser baserat bara på kunskap on expositionsscenarion. Bra exempel är sprängning av en ”hemmagjord” kärnladdning som kan leda till flera tusentals expositioner. Alla som befann sig i närheten och överlevde… Fortsätt läsa Individuell, retrospektiv dosimetri – möjligheter och begränsningar

Bayesisk analys av cytogenetisk biodosimetri

Med klassisk sannolikhetsanalys kan man besvara frågan: Givet en viss hypotes, hur sannolikt är ett visst utfall? Ofta används resultatet för att bedöma hypotesen; om det erhållna utfallet är mycket osannolikt förkastar man sin ”nollhypotes” och söker en annan hypotes som bättre förklarar utfallet. En Bayesisk analys ställer i stället frågan: Givet ett visst utfall,… Fortsätt läsa Bayesisk analys av cytogenetisk biodosimetri

Uppdatering av stråldoser från atombomberna i Japan

Den viktigaste enskilda källan till information om strålningsrisker är de överlevande från atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. Ett oerhört detektiv- och arkivarbete ligger bakom de detaljerade uppgifterna om dos till var och en av dessa personer. Fortfarande finns utrymme för att utvidga informationen, framförallt genom att beräkna doser till ytterligare organ (beräkningarna hittills har bara… Fortsätt läsa Uppdatering av stråldoser från atombomberna i Japan

Nya doskonversionskoefficienter för externstrålning från ICRP

Den internationella strålskyddskommissionen ICRP har just utkommit med sin Publication 116 som innehåller konversionskoefficienter från energiflöde till effektiv dos och till absorberade organdoser för olika slags yttre bestrålning, beräknade med hjälp av ICRPs referensfantom. Rapporten består av en utförlig förklarande text samt en CD med det mycket omfattande tabellmaterialet i elektronisk form. Den ersätter och… Fortsätt läsa Nya doskonversionskoefficienter för externstrålning från ICRP

Strålmätning vid triage utan gammakamera

Om hundratals eller fler personer kan ha kontaminerats vid en händelse med radioaktivt material är det inte realistiskt att transportera alla till nuklearmedicinska sjukhus-avdelningar för mätning. I Health Phys. 102 (2012):305 redovisas praktiskt hur man i stället kan utföra triage med handburna mätinstrument.