Svenska och internationella riktlinjer rekommenderar att yngre personer (<40 år) som exponeras för radioaktivt jod i samband med radionukleära händelser tar kaliumjodid. Kaliumjodiden orsakar sedan en drastisk minskning av tyreoideaupptag vid eventuell nära förestående kontaminering av radioaktivt jod. I WHO:s riktlinjer för tyreoideablockad från 2017 belyser man att det behövs mer data på optimal administreringsfrekvens,… Fortsätt läsa Är upprepad kaliumjodid-profylax vid långvarig exponering för radioaktivt jod riskabel?
Kategori: Nytt om medicinsk handläggning
Genmanipulerade bakterier kan transportera strålbehandlande isotoper till tumörer
TRT (targeted radionuclide therapy, målsökande radionuklidterapi) är en framväxande behandlingsmetod för främst olika typer av solida tumörer. Det klassiska exemplet är behandling av sköldkörteln med radioaktiv jod, eftersom jod ansamlas i sköldkörteln, men numera finns ett antal terapivarianter där en alfa- eller betastrålande nuklid kopplas till en ligand som förmår binda till cancerspecifika receptorer på… Fortsätt läsa Genmanipulerade bakterier kan transportera strålbehandlande isotoper till tumörer
Kombinerade strål- och brännskador: effekter på olika organsystem
Erfarenheter från tidigare stora radionukleära händelser, såsom kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, har visat att strålskador vid sådana händelser ofta är kombinerade med andra traumatiska skador. Ungefär 65-70% av offren vid radionukleära händelser har förutom strålexponeringen även varit drabbade av brännskador eller traumatiska skador. Sådana kombinationsskador utgör genom sin synergistiskt destruktiva… Fortsätt läsa Kombinerade strål- och brännskador: effekter på olika organsystem
Att förebygga och hantera infektioner efter exponering för joniserande strålning
Nyligen har det publicerats ett specialnummer i tidskriften Journal of radiological protection, en state-of-the-art översikt av medicinsk hantering efter exponering för joniserande strålning. I detta specialnummer har Maher et.al. beskrivit hantering och förebyggande behandling av infektioner efter strålningsexponering. Joniserande strålning påverkar många organsystem som alla innefattar en nivå av immunitet mot infektionssjukdomar. Benmärgstoxicitet efter strålning… Fortsätt läsa Att förebygga och hantera infektioner efter exponering för joniserande strålning
Strålinducerade hudskador – en översikt
År 2021 publicerade, inom ramen för Journal of Radiological Protection´s specialnummer om medicinska konsekvenser av strålning, Iddins och medförfattare en översiktsartikel över strålinduderade hudskador. Denna sammanställning ger en bred överblick av området – från historiska aspekter och klinisk presentation till pågående forskning inom ämnet samt utveckling av nya behandlingar. Vi har i denna sammanfattning försökt… Fortsätt läsa Strålinducerade hudskador – en översikt
Kostnader för rädsla och strålskydd: Washington County, Utah och Fukushima, Japan (en jämförelse av fallhistorier)
Vid radioaktiva föroreningar och olyckor är det viktigt att skydda allmänheten mot strålningsexponering men det är också viktigt att väga in de eventuella skador som kan uppstå vid genomförandet av de skyddsåtgärder som finns reglerade vid sådana händelser. I en artikel av Bruce W. Church och Antone L. Brooks är syftet att just se på… Fortsätt läsa Kostnader för rädsla och strålskydd: Washington County, Utah och Fukushima, Japan (en jämförelse av fallhistorier)
Hur förberedda är våra akutmottagningar på att ta emot patienter som exponerats för joniserande strålning?
Vilka läkemedel bör finnas till hands på akutmottagningen för ett korrekt omhändertagande vid händelse av patient som utsatts för joniserande strålning? Det finns tyvärr ingen nationell rekommendation gällande läkemedel för dessa situationer. Regeringen har, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens förslag, beslutat om nya beredskapszoner för verksamheter med joniserande strålning. Dessa ska vara implementerade i svensk beredskapsplanering senaste… Fortsätt läsa Hur förberedda är våra akutmottagningar på att ta emot patienter som exponerats för joniserande strålning?
Nanopartiklar kan göra strålbehandling effektivare
Man har länge arbetat med olika metoder att göra tumörvävnad extra strålkänslig, t ex med att söka påverka syrsättningen, för att med strålbehandling kunna döda tumörceller utan att otillbörligt skada närliggande organ. Freeman (2020) redovisar från den senaste ESTRO-kongressen om intressanta framsteg med användning av radiosensibiliserande nanopartiklar. I en fransk fas-1-studie på 15 patienter med metastaser… Fortsätt läsa Nanopartiklar kan göra strålbehandling effektivare
Medicinska perspektiv kring radionukleära händelser – en strålningsmedicinsk lägesrapport från KcRN
Vi har nöjet att här presentera en strålningsmedicinsk rapport, skapad på initiativ av Strålsäkerhetsmyndigheten och framtagen av exporter knutna till Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer samt till universitetet i Manchester. Rapporten är tillgänglig för kostnadsfri nedladdning här: Strålningsmed rapport KcRN dec2020 Avsikten med rapporten, som har skrivits på initiativ av och med ekonomiskt stöd från… Fortsätt läsa Medicinska perspektiv kring radionukleära händelser – en strålningsmedicinsk lägesrapport från KcRN
Radiojodbehandling vid tyreotoxikos ger ingen ökad risk för cancer
I en nyligen publicerad artikel av Gronich et al från Israel (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31880205/) har man studerat om radiojobehandling vid tyreotoxikos ger ökad risk för cancer. Det är sedan tidigare känt att exponering för radioaktivitet kan ge ökad risk för cancer, vilket Tjernobyl-olyckan och atombomberna i Hiroshima och Nagasaki är de mest kända exemplen på. Däremot har… Fortsätt läsa Radiojodbehandling vid tyreotoxikos ger ingen ökad risk för cancer