TRT (targeted radionuclide therapy, målsökande radionuklidterapi) är en framväxande behandlingsmetod för främst olika typer av solida tumörer. Det klassiska exemplet är behandling av sköldkörteln med radioaktiv jod, eftersom jod ansamlas i sköldkörteln, men numera finns ett antal terapivarianter där en alfa- eller betastrålande nuklid kopplas till en ligand som förmår binda till cancerspecifika receptorer på tumörcellernas yta. Ett sådant system har fördelen att tumören kan utsättas för höga stråldoser samtidigt som normalvävnad endast får mycket låga doser. Behandlingen kan också nå spridda tumörceller och metastaser.
Problemet är främst att behandlingen förutsätter att cancercellerna i fråga kännetecknas av receptorer eller epitoper (antigener) som de radionuklidförsedda liganderna kan hitta och binda till. Ett möjligt alternativ, i situationer där ingen typisk receptor/epitop föreligger, eller när receptorprofilen kan variera pga tumörheterogenitet eller somatiska mutationer, är att utnyttja att vissa tumörer kan koloniseras av specifika mikrobiom.
Kotagiri och kolleger har använt den probiotiska bakteriestammen Escherichia coli Nissle 1917, vilken inte orsakar de gastrointestinala besvär man normalt förknippar med E. coli infektioner. Denna stam av colibakterier genmanipulerades till att öka mängden av en naturligt förekommande metallreceptor på bakteriens cellyta. Bakterierna injicerades i tumörer på möss. Sedan injicerades en siderofor molekyl som märkts med radioaktiv koppar. Bakterierna attraherade denna molekyl till cellytan. Som en extra finess kunde man välja att inledningsvis använda Cu-64, som är en positronstrålande isotop, vilket gjorde det möjligt att med PET-analys (positronemissionstomografi) kontrollera var i tumören colibakterierna befann sig, och därpå byta isotop till betastrålaren Cu-67 som är lämplig för terapeutiska ändamål, och därmed döda tumörvävnaden. Behandlingen reducerade tumörstorleken och förlängde överlevnadstiden både för möss med bröstcancer och sådana med coloncancer.
Vår kommentar: Det är förstås ett imponerande konststycke att på detta sätt kunna tillämpa målstyrd terapi, TRT, även i en situation där ”målet saknas” i den meningen att tumörcellerna inte behöver ha någon specifik receptor eller epitop. Ett problem med det redovisade försöket är att bakterierna injicerades intratumoriellt. Det står därmed inte klart hur väl behandlingen fungerat ”systemiskt”, mot spridda cancerceller/metastaser – vilket annars är en av poängerna med TRT. Det återstår även i andra avseenden en del arbete innan tekniken kan utnyttjas för behandling av mänskliga tumörer, men sannolikt kommer man att kunna koppla andra molekyler och isotoper till Nissle-bakterier. Därmed ökar potentialen för strålbehandling av fler tumörtyper med effektiv tumörkontroll, men med färre biverkningar och mindre risk för strålbehandlingsinducerade nya tumörer.