Svenska och internationella riktlinjer rekommenderar att yngre personer (<40 år) som exponeras för radioaktivt jod i samband med radionukleära händelser tar kaliumjodid. Kaliumjodiden orsakar sedan en drastisk minskning av tyreoideaupptag vid eventuell nära förestående kontaminering av radioaktivt jod.
I WHO:s riktlinjer för tyreoideablockad från 2017 belyser man att det behövs mer data på optimal administreringsfrekvens, behandlingsperiod och dosering för kaliumjodid-blockad. Detta har det franska forskningsprojektet PRIODAC (Prophylaxis répétée par l’iode stable en situation accidentelle) syftat att bidra till. I en ny översiktsartikel i European Thyroid Journal summerar Martin och medförfattare resultat från en rad studier gjorda inom PRIODAC-projektet.
Administreringsfrekvens
Eftersom det är mycket ovanligt med oavsiktligt intag av radioaktivt jod anses det oetiskt att medvetet exponera försökspersoner för att utföra studiernas experiment. Studierna som refereras i genomgången är därför inte gjorda på människor. Istället har man i prekliniska modeller i detalj studerat effekter av upprepad administrering och högre doser av kaliumjodid.
De flesta av studierna som rapporteras om är gjorda på gnagare, där resultaten visar att kaliumjodid profylax ger en skyddseffekt mellan 75-90% av ett eventuellt radioaktivt upptag. Skyddet avtar exponentiellt med tiden och efter ett dygn kan ny administrering behövas för att upprätthålla blockad. Om daglig blockad ges kan det genomsnittliga skyddet uppgå till ca 85%. Författarna drar slutsatsen att en daglig dosering därför är en lämplig frekvens för att ta kaliumjodid.
Behandlingsperiod
Tidigare studier har visat på risk för förändringar i perifera tyreoideahormonnivåer efter administrering av kaliumjodid. Därför har viss oro funnits för upprepad administrering vid långdragen exponering. Författarna refererar till flera studier som undersökt en lång rad fysiologiska funktioner som hade kunnat påverkas av sådana biverkningar i försöksdjuren. Man hittade inte någon stöd i data för att kaliumjodid-blockad under åtta dagar påverkade biokemiska markörer för toxicitet i urin eller plasma. Ingen leverpåverkan eller påverkan på hjärt-kärlsystemet kunde heller ses.
Inga histologiska eller immunohistokemiska förändringar i djurens tyreoideavävnad kunde observeras. Författarna poängterar att detta skiljer sig något från tidigare studier där man kunnat se förstorade folliklar efter ett enstaka administreringstillfälle av kaliumjodid.
Tyreoideafunktion undersöktes vid 30 dagar efter avslutad upprepad administrering, där TSH och fria tyreoideahormoner (T3, T4) inte skilde sig mellan försöksdjuren som fått kaliumjodid och kontrolldjuren. Detta ligger i linje med vad tidigare studier rapporterat.
Flera studier i projektet har också undersökt förändringar i transkription och metaboliter hos försöksdjur som fått upprepad administrering av kaliumjodid. Man såg ingen skillnad i genuttryck efter 30 dagar. Däremot observerades vissa skillnader i tyrosin- och kalekolaminmetabolism i tyreoidea. Författarna diskuterar detta men kommer till slutsatsen att eftersom djuren inte uppvisat några kliniska effekter, att det är mest sannolikt att skillnaderna reflekterar kroppens allostatiska svar på stora mängder kaliumjodid.
Dosering
Slutligen refereras två studier som enligt formella toxikologiska protokoll studerar högre doser av kaliumjodid i råttor och hundar. Administrering av 500 mg/kg (råttor) och 60 mg/kg (hundar) gavs dagligen i fyra veckor. Inga skillnader i toxiska effekter sågs mellan experimentell- och kontrollgrupp.
Dessa resultat extrapolerades till människa, vilket då indikerar att det är säkert att ge doser lägre än 11 mg/kg daligen i sju dagar. Jämfört med rekommenderad dos (130 mg) finns enligt studiernas data god marginal till någon toxicitet kan förväntas.
Författarna avslutar med att säga att upprepad administrering av 130 mg till vuxna (ej gravida eller ammande) och barn över 12 år är säkert. I linje med detta har det franska marknadsföringstillståndet för kaliumjodid ändrats för att tillåta sådan administrering under 2020.
Vår kommentar:
Upprepad administrering av kaliumjodid är förmodligen aktuellt endast för en liten grupp personer som kontinuerligt exponeras för luftburet jod i närområdet av en kärnreaktorincident. De personer som är kvar i närområdet arbetar med räddningsinsatsen och är sannolikt inte gravida eller ammande personer. Även om studierna som refereras här är gjorda på djur visar de inga resultat som talar mot användningen av upprepad kaliumjodid för denna begränsade grupp.