Tjernobyl-olyckan 1986 resulterade i ett stort utsläpp av radionuklider, främst 131I samt 134Cs och 137Cs. Det är sedan tidigare känt att risken för tyreoideacancer och andra tyreoideasjukdomar ökade för de barn och tonåringar som bodde i de mest kontaminerade områdena under olyckan, men däremot är det inte klarlagt hur de barn som fortfarande var foster… Fortsätt läsa Bedömning av intrauterin exponering för joniserande strålning – en kohortstudie från Belarus
Kategori: Nytt om medicinsk handläggning
Vad läkare inte vet om strålning
Så rubricerar den amerikanske strålskyddsfysikern Andy Karam en bekymrad notis i den tyska tidskriften StrahlenschutzPraxis 23:4 (2017) 82-83 (tyvärr finns notisen inte på nätet). Andy berättar att han i april 2011 fick ge 1200 japanska läkare och blåljuspersonal en åttatimmars kurs om strålning och relevanta medicinska åtgärder. Förvånad över det dåliga kunskapsläget i Japan har… Fortsätt läsa Vad läkare inte vet om strålning
Reserapport från ConRad 2017 (22 Nuclear Medical Defence Conf.)
Gästinlägg av Magnus Simonsson Specialistläkare i klinisk fysiologi och kardiologi och medlem i Socialstyrelsens RN-medicinska expertgrupp Det var en bra konferens med korta och tydliga föredrag. Av sekretesskäl var det förbjudet att ta bilder. Det märktes att CBRN är en aktuell fråga. Man har börjat räkna på smutsiga bomber och mindre, taktiska kärnvapen som en klart aktuell… Fortsätt läsa Reserapport från ConRad 2017 (22 Nuclear Medical Defence Conf.)
Användning av ”kliniskt beslutsunderstöd” vid ett masskadescenario med intern kontaminering
Förra året publicerade Radiation Protection Dosimetry en review över intern kontaminering. Reviewen ger en mycket god översikt över fissionsprodukter och dess medicinska konsekvenser samt diskuterar även handläggning, behandling och utmaningar vid ett masskadeevent med intern kontaminering. Beroende av typ av händelse kommer olika fissionsprodukter att vara aktuella, t ex 90Sr, 131I, 137Cs samt (vid kärnkraftolyckor) 134Cs,… Fortsätt läsa Användning av ”kliniskt beslutsunderstöd” vid ett masskadescenario med intern kontaminering
Att beräkna absorberad stråldos vid R-händelse med hjälp av blodstatus
Ett kliniskt problem i samband med akuta strålhändelser är att korrekt kunna estimera absorberad stråldos, och därmed den medicinska skada strålningen kan komma att orsaka. Inte sällan är exponeringen inhomogen med oklarheter kring exponeringstid och avstånd till strålkällan. För individer som befaras kunna utveckla akut strålskada (acute radiation syndrome, ARS) rekommenderas i praktiken ofta att… Fortsätt läsa Att beräkna absorberad stråldos vid R-händelse med hjälp av blodstatus