Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima 2011, som var en följd av den stora jordbävningen och efterföljande flodvåg, evakuerades ca 160 000 personer. Av dessa dog ca 1% under de första 2 åren efter evakueringen av evakueringsrelaterade orsaker såsom depression, självmord och brist på medicinsk hjälp. Evakuerade personer förlorade dessutom mycket av sin livskvalitet och viktigt att komma ihåg, en evakuering kostar också pengar. Det finns stora svårigheter i att uppskatta konsekvenserna av en storskalig radionukleär händelse i relation till de skyddsåtgärder som vidtas vid en sådan händelse, men detta är avgörande i samband med kärnenergihantering. Yanovskiy med kollegor har i en artikel gjort en kostnadseffektivitetsanalys där man utvecklat en rekommendation för kvantitativt motiverade riktlinjer för evakuering med hänsyn till dess mänskliga och ekonomiska kostnader. Att koppla människoliv till pengar är psykologiskt svårt men också etiskt utmanande. Författarna skriver att kostnadseffektivitetsanalys inte går att undvika när man fattar beslut om folkhälsa och säkerhet.

 I artikeln gjordes en oberoende kvantitativ uppskattning av de mänskliga kostnaderna för evakuering där man tog hänsyn till 3 faktorer: (a) direkt förlust av liv, (b) förlust av livskvalitet, och (c) förlust av välstånd som leder till förlust av liv. Kopplingen av ekonomisk förlust med förlust av liv utfördes enligt mediankostnadseffektivitetströskeln på 50 000–100 000 USD per kvalitetsjusterat levnadsår, beskrivs senare.

Efter den första inledande delen beskriver man i andra avsnittet metoder och resultat avseende mänskliga kostnade för strålexponering. Strålningskontaminering minskar med tiden på grund av radioaktivt sönderfall. Vid en kärnkraftsolycka frisätts långlivade isotoper, men även många kortlivade isotoper frisätts, vilket gör att den initiala strålningsnivån minskar ganska snabbt det första året.  Migration av radionuklider från förorenade ytor pga regn och vind etc, är andra mekanismer som hjälper till att minska strålningshastigheten. Enligt UNSCEAR (UNSCEAR 2013, p209) är stråldosen som absorberas på 10 år endast dubbelt så hög som förstaårsdosen och livstidsdosen är ungefär lika med tre förstaårsdoser, ett faktum som är känt men inte alltid beaktas i strålskyddssammanhang. För att uppskatta värsta tänkbara hälsokonsekvenser av bestrålning användes i artikeln den linjära no-threshold-modellen (LNT). Enligt LNT brukar den ökade risken för dödsfall i cancer uppskattas till 5% per Sievert (Sv). I artikeln har man använt doser uppmätta i tjocktarmen, vilket är vanligt att mäta och rapportera. I Fukushima beordrade myndigheterna evakuering för alla områden med över 20 mSv/år (WNA 2018a), och Internationella atomenergiorganet (IAEA) rekommenderar evakuering om förstaårsstråldosen överstiger 100 mSv (IAEA 2015).

För att uppskatta kostnaden för permanent evakuering summerades följande komponenter: evakueringsrelaterade dödsfall, förlust av livskvalitetsår vid evakuering och den ekonomiska kostnaden översatt till livsförkortning via kostnadseffektivitetströskel (cost-effectiveness threshold;CET). CET används i stor utsträckning vid utformningen av sjukvårdspolicy; det antas att en kostnadseffektivitet lägre än CET kräver mer liv än den sparar. Yanovskiy et al har valt i sin analys av evakueringsriktlinjer att anta CET = 75 000 ± 25 000 US$/kvalitetsjusterat levnadsår (QALY).

För kostnadsnyttoanalys användes livskvalitetsjusterade levnadsår (quality adjusted life years, QALY) som är konstruerat så att ett återstående levnadsår multipliceras med livskvaliteten under levnadsåret. Livskvaliteten ligger mellan 0 och 1, där 1 motsvarar full hälsa och 0 motsvarar död. Författarna har bedömt förlusten av QALY, dvs den relativa livskvaliteten efter evakuering, genom att jämföra med ett fysiskt funktionshinder som orsakar liknande skada. Man noterade att de psykologiska effekterna av evakuering, tex självmord, verkar vara mycket större vid strålkatastorf än de är av fysiska handikapp. Jämförelsen med ett fysiskt handikapp är inte självklar men förlust av QALY är en mindre del av den totala mänskliga kostnade för evakuering.

Författarna eftersträvar riktlinjer där motivet för evakuering tar hänsyn till både mänskliga och ekonomiska kostnader. Nuvarande riktlinjer som publicerats av IAEA, hänvisar inte till någon kvantitativ uppskattning av de mänskliga kostnaderna vid evakuering utan är förmodligen endast baserade på att avvärja strålningsrisk.

Den aktuella studien visar att den totala förlusten av liv på grund av utrymning är högre än förlusten av liv på grund av bestrålning om den befolkningsgenomsnittliga förstaårsstråldosen är 500 mSv eller mindre. Författarna föreslår därför att man undviker evakuering om den beräknade förstaårsdosen är under 500 mSv, vilket är ungefär fem gånger högre än den åtgärdsnivå som för närvarande rekommenderas av IAEA (100 mSv per år).

Vår kommentar: Den stora olyckan i Fukushima har orsakat mänskliga förluster i samband med evakuering från drabbade områden. I Japan fanns tidigare (före olyckan i Fukushima) inte tillräcklig beredskapsplanering med evakueringsplaner för den typ av olyckor som inträffade i Fukushima, vilket annars troligen hade kunnat minska dödsfallen. Kunskapen om risker vid evakuering bör vägas in vid beslut om gränsvärden för/och genomförande av evakueringar vid kärntekniska olyckor.
I november 2020 publicerade WHO en integrerad guide som innehåller befintlig kunskap om psykiskt hälsa och strålskydd (tidigare refererad). Här beskrivs vikten av beredskapsplanering för mental hälsa och psykosocialt stöd och där ingår identifiering av potentiella negativa psykiska effekter av vissa skyddsåtgärder, såsom t.ex. evakuering.

---