I slutet av 2015 publicerades två artiklar, Richardson et al och Leuraud et al, från INWORKS-studien – en epidemiologisk studie som undersöker cancermortalitet hos kärnkraftsarbetare som exponerats för låga stråldoser under lång tid. Studiens syfte är att kartlägga om exponering för låga stråldoser under lång tid ger ökad risk för död i cancer; en frågeställning som är högaktuell bl a eftersom strålning i låga doser i medicinska sammanhang ökar (medicinska diagnostiska ingrepp som involverade strålning mer än dubblerades i Storbritannien från tidigt 1980-tal till 2006 och genomsnittlig stråldos i USA år 2006 inom medicin var 3mGy per person och år vilket kan jämföras med 0,5mGy år 1982 (Leuraud)). Vi ämnar nu i tre inlägg presentera artiklar av resultat från INWORKS-studien samt analyser och kommentarer av studien.

INWORKS-studien (The International Nuclear WORKers Study) är en epidemiologisk kohortstudie, där kohorten utgörs av kärnkraftsarbetare i Frankrike, Storbritannien och USA (n=308 297) med dosdata från individuella dosimetrar för exponering för extern (gamma)strålning inom yrket. Uppföljningsperioden är 60 år (år 1944 till år 2005), och medianuppföljning per arbetare 26 år. Under denna period har 66 632 dödsfall (vitalstatus baserat på nationella och regionala dödsregister) inträffat varav 19 748 pga cancer; 17 957 från solida cancrar och 1791 från hematologisk och lymfoid vävnad (baserat på dödsorsaksintyg).

Richardson et al har i sin rapport från studien tittat på dos till tjocktarm (kumulativ medeldos hos exponerade arbetare var 20,9mGy, mediandos 4,1mGy, 90:e percentilen 53,4mGy, maxdos 1331,7mGy) och mortalitet i cancer (ej leukemiska former). 257 166 arbetare hade blivit exponerade för strålning dvs hade en kumulativ colondos >0 mGy. Excess relative rate (ERR) uppskattades till 47% per Gy (90%CI:18-79%) för mortalitet i solida cancrar. Inom dosspannet 0-100mGy var motsvarande siffra 81% (90%CI:1-164%) men med tanke på konfidensintervallet, betydligt mer osäkert. I ett försök att korrigera/testa för andra faktorer som kunnat påverka utfallet har författarna utfört olika subgruppsanalyser; 1) exklusion av lungcancer (från solida cancrar) för att testa för rökning (n=12 155, ERR=46% per Gy) som confounding factor samt exklusion av cancer från lunga och lungsäck (n=ej känt, ERR=43% per Gy) visade ingen distinkt påverkan på ERR, 2) analys av endast män (n=268 262, ERR=51% per Gy), 3) analys av de utan neutronexponering (n=268 523, ERR=55% per Gy), 4) analys av personer utan misstänkt/säkerställd intern kontaminering (n=256 772, ERR=72% per Gy) samt 5) test för respektive lands bidrag (man såg ingen signifikant skillnad). Således kunde man inte fastställa någon enskild faktor utöver strålningen som skulle kunna förklara den observerade ökade risken för död i cancer. Sammantaget ser man i studien ett linjärt dos-respons samband och man uppskattade att ca 209 av de 19 064 dödsfall från icke-leukemisk cancer berodde på exponering för strålning.