Denna skrift (publ 23 jan 2013) är den andra rapporten av sitt slag och är producerad av European Environment Agency (EEA) i samarbete med ett brett utbud av externa författare och inbördes granskare. I Part C, Emerging issues, P Dorfman et al, kan man bla läsa om olyckan i Tjernobyl samt den nu än mer aktuella händelsen i Fukushima. Författarna hävdar bla att  olyckan i Fukushima kan ha inneburit ett utsläpp som orsakat dubbelt så stor mängd Cs-137 som officiella statliga  källor uppgett och där nästan en femtedel beräknats fallit ner på det japanska fastlandet. Det skulle, något förvånande, betyda att utsläppet från Fukushima kan beräknas som ca 40% av Cs-137 utsläppet från Tjernobyl. En oberoende internationell granskning genom FN:s strålningskommitté UNSCEAR kommer att klargöra hur det förhåller sig med den saken.

Författarna påpekar att då det är troligt att hälsoeffekterna efter Fukushima kommer att börja märkas under de närmsta 5-40 åren är det viktigt att tänka på den multi-faktoriella karaktären i denna händelse. Man kan förvänta sig att ett antal kemiska substanser släpptes ut och den slutliga biologiska effekten kan då bero på den komplexa radiokemiska miljön. Följ länken ovan för att ta del av rapporten i sin helhet.

Suminori Akiba, publiserad 130107, Journal of radiological protection

Hirosaki University Institute of Radiation Medicine och Research Center for Biomedical Sciences höll ett internationellt symposium 29/2-3/3 2012, i samarbete med National Institute of Radiological Sciences (NIRS) och Japan Science and Technology Agency (JST). Man diskuterar här hälsorisker och psykologiska problem efter olyckan i Fukushima. Mikhail Balonov, Institute of radiation Hygiene, St Petersburg, Ryssland, talade om vad Japanska folket kan lära sig av olyckan i Tjernobyl och pekade särskilt på den tidiga exponeringen av jod-131, i sköldkörteln och efterföljande risk för sköldkörtelcancer hos invånare och evakuerade från området. Från University of Manchester, UK, kom Richard Wakeford och talade om risken att utveckla leukemi i relation till låg-dosstrålning under barndomen. När det gäller olyckan i Fukushima anser han det osannolikt med ökad incidens leukemi och tyroideacancer, såvida inte stråldoserna är mycket högre än vad som för närvarande uppskattats.

Under symposiet talades också om strålexponering hos arbetarna i kraftverken och hur kommunikationen med allmänheten fungerade. I tidigt skede tycks lokala och central myndigheter följt den traditionella paternalistiska attityden “låt folket lita på myndigheterna, ge dem ingen information”. Läs denna artikel i sin helhet: sammanfattande artikel

Den mentala eller fysiska påfrestningen av evakueringen efter katastrofen i Fukushima tros ha bidragit till 34 tidiga dödsfall. Det finns dock inga uppgifter på att någon av dessa orsakats av strålningseffekter. De flesta av dessa dödsfall orsakades av förvärring av en känd grundsjukdom, ”mental fatigue” efter olyckan eller störningar i sjukhusens arbete. 67% av de avlidna var äldre än 80 år och 78% av dödsfallen inträffade inom 3 månader efter katastrofen.

Arbetare på kärnkraftsanläggningen har rapporterat stress. 46,6% , av 885 undersökta arbetare på Daiichi, upplevde psykisk stress. Stressande faktorer inkluderade evakueringen från det egna hemmet (69,7%), upplevelsen av att ha kommit nära döden (53,1%), bevittnandet av vätgasexplosionen (32,2%), förlusten av egendom i tsunamin (32,2%), kollegers död (19,5%). Dessutom har fem letala hjärtinfarkter har diagnostiserats hos arbetare på Fukushima Daichi kärnkraftsanläggning efter olyckan.

http://www.world-nuclear-news.org/RS_The_health_effects_of_Fukushima_2808121.html

Psykologisk utvärdering en månad efter Fukushimakatastrofen av 424 hjälparbetare har genomförts. Hjälparbetarna utgjordes av läkare, sjuksköterskor samt specialtränad medicinsk personal som verkar under den akuta fasen av medicinska katastrofer. Deltagarna i undersökningen var >18 år, talade japanska, samt var fysiskt och psykiskt kapabla att delta i undersökningen. Undersökningen visade att 9,2% av de tillfrågade var oroliga för exponering för strålning. Detta associerade även med högre tal på skalor som bedömer generell psykisk stress, depressiva symtom, rädsla och känsla av hjälplöshet samt posttraumatiska stressymtom. Denna studie var en deskriptiv studie av ovan nämnda kohort, inga jämförande kontrollgupper finns [1].

De vanligaste psykologiska symtomen efter en katastrof är depression, oro, posttraumatisk stress samt olika somatiska symtom. Första året efter en katastrof ökar den psykologiska morbiditeten. Efter Tjernobylolyckan klassades mental ohälsa som det största problemet hos den vuxna allmänheten[2]. Man har även visat att arbetare som arbetade med att städa upp efter Tjernobylolyckan (”liquidators”) hade ökade psykiska besvär; en cohort från Estland hade ökad sjävmordsbenägenhet, en kohort från Ukraina hade ökad depression, posttraumatisk stress och svår huvudvärk jämfört med matchade kontroller [2].

1. http://www.biomedcentral.com/1471-2458/12/249
2. doi:10.1088/0952-4746/32/1/N71