Inga vetenskapliga belägg för att ökad dödlighet i USA skulle orsakas av radioaktivt nedfall efter Fukushimaolyckan

Vi kan återigen läsa abstract där man sett en stor ökning  av dödsfall i USA, strax efter kärnkraftsolyckan i Fukushima Japan, och där man anser att mycket  tyder på att dessa är orsakade av radioaktivt nedfall från olyckan (Mangano et al).  Detta har kommenterats av fler insändare som alla säger sig sakna vetenskapliga belägg för att låga stråldoser kan leda till akuta dödsfall hos spädbarn eller vuxna. Sannolikt finns ett flertal andra faktorer än strålning som är orsaken till de uppmätta effekterna. När vi läser om stora händelser/katastrofer bör vi alla fundera över rimligheten i det som skrivs.

abstrakt och kommentarer

Accident at the Fukushima Dai-ichi Nuclear Power Stations of TEPCO —Outline & lessons learned—

Review by Shun-ichi TANAKA

I denna läsvärda reviewartikel har man gjort försök att överblicka olyckan i Fukushima Daiichi och att plocka ut det man lärt av händelsen baserat på uppgifter som är hämtade från statliga myndigheter, akademiska föreningar, delårsrapporter av kommittéer under regeringen och andra. Man har också gjort försök att hitta en väg att återfå det dagliga livet och miljöerna för boende i området, samtidigt som man behöver åtgärda social och ekonomisk skada som drabbat invånarna.

Man beskriver bland annat beslutsvägar/informationsvägar till allmänheten. Pga oklara uppgifter om stråldos och möjligheten för invånarna i Fukushimaområdet att få information, blev många kvar längre tid i kontaminerat område. Många sjukhusvårdade patienter och äldre drabbades också på grund av otillräckligt stöd under den brådskande evakueringen. Eftersom regering och media, vid upprepade tillfällen, förklarat att exponering av mindre än 100 mSv inte omedelbart skulle påverka människors hälsa, och ingen evakuering skulle behövas, orsakade den senare instruktionen från regeringen om evakuering, outplånlig misstro och oro bland de boende.

Återigen förstår man att det allra viktigaste i samband med en stor katastrof är att ge en samstämmig och riktig information.

Review by TANAKA

Emergency/disaster medical support in the restoration project for the Fukushima nuclear power plant accident

Naoto Morimura och kollegor är medlemmar i Japanese Association for Acute Medicine, emergency Task Force on the Fukushima Nuclear Power Plant Accident (JAAM-TF-FNPPA). De beskriver i sin artikel hur beredskapen för en kärnkraftsolycka (läs Fukushima Daiichi), var planerad och hur det fungerade/inte fungerade i samband med den stora olyckan i Fukushima. Japanese Association for Acute Medicine (JAAM) insåg vikten av att stärka den katastrofmedicinska beredskapen, som tillägg till den akuta strålmedicinska vården, för personal som arbetade i frontlinjen, i en miljö som utgjorde risk för strålning och för en storskalig sekundär katastrofexponering. Trettiofyra läkare sändes till katastrofområdet som medicinska rådgivare, riktlinjer för händelse av multiskadade offer skapades och reviderades samt kompletterades med samordning och råd om transport av patienter. Fyrtionio läkare ledde arbetet med triagering, initial behandling och sanering. Totalt 261 patienter togs omhand av de ditsända läkarna, mellan den 11 mars och den 16 december 2011. Ingen av de åtta patienter med extern radioaktiv kontaminering utvecklat akut strålningssyndrom. Enl TEPCO fanns det sex arbetare, vars stråldos översteg 250 mSv (range 311-679 mSv), som är den japanska gränsen för strålexponering under ca 1 års arbete inom räddningstjänsten.

Läs hela artikeln: Naoto Morimura