Att förutsäga den ökade effektiva stråldosen under en livstid för personer boende i strålningskontaminerade områden

Vi fortsätter nu rapporten från de boende i Date City som är beläget nordväst om Fukushima Daiichi kärnkraftverk. Där har man genomfört mätningar av extern individuell stråldos med hjälp av personlig dosimeter, 5-51 månader efter olyckan i Fukushima Daiichi kärnkraftverk. I del 1, som vi tidigare rapporterat om (Miyazaki et al), konstaterades att den individuella doshastigheten var betydligt lägre än vad de Japanska myndigheterna antagit (koefficienten 0,15 var en faktor 4 mindre än det värde som användes av den japanska myndigheten) och den förändrades inte över tid i Date City.

I denna del (2), Miyazaki et al, är syftet att uppskatta livstidsdoserna för Date Citys invånare, baserat på kontinuerliga data som extrapoleras med hjälp av den omgivande dos-reduktionsfunktionen som erhållits från den ovan nämnda luftburna mätningen som Japanska myndigheten genomfört. För de individuella mätningarna distribuerades personliga glasdosimetrar (radio-photoluminescence), se del 1.

Som ett resultat av undersökningen fann man att det externa exponeringsbidraget till den genomsnittliga livstidsdosen hos boende i Date City inte förväntas överstiga 18 mSv. Eftersom de individuella doserna och de uppmätta omgivningsdoserna också samvarierade med tiden, föreslår författarna att livstidsdosen hos boende som fortsätter att leva i de förorenade zonerna kan uppskattas med hjälp av de luftburna undersökningarna av omgivningen.

Författarna har också undersökt vilken effekt dekontamineringen haft avseende de individuella doserna hos invånare som haft personlig dosimeter och bodde kvar hela studietiden i de områden som dekontaminerats. Man delade in området i zon A-C huvudsakligen för att bestämma metod och prioritet för dekontamineringen och för att denna skulle genomföras korrekt och snabbt. I zon A skulle lokalerna och den omgivande skogen upp till 20 m från bostadsgränserna dekontamineras. Bostadslokalerna skulle dekontamineras i zon B och ”hot spots” skulle rengöras i zon C. För en korrekt evaluering valde man att fokusera på 1700 hushåll i zon A. Invånarna bar personlig dosimeter från september 2011 till juni 2014. Dekontamineringen genomfördes oktober-december 2012. Möjliga att utvärdera var 425 personer boende i 132 hushåll. Författarna noterade ingen uppenbar effekt av dekontamineringen avseende de enskilda doserna.

Vår bedömning: Vi instämmer med författarna att det är tänkbart att metoden som utvecklats i denna studie, att kombinera uppmätta individuella doser och omgivande doser, gör det möjligt att med rimlig säkerhet förutse den kumulativa dosen under en livstid för invånare som fortsätter att leva i det radiologiskt förorenade området. Det bör göra det lättare att välja adekvata skyddsåtgärder för dessa personer.

Hälsoeffekter av lågdosstrålning: Den naturvetenskapliga basen presenterad på ett nyskapande sätt

Sexton av världens mest namnkunniga experter på strålningsvetenskap har, i den kungliga brittiska vetenskapsakademiens tidskrift, ställt samman en 7-sidig artikel de kallar ”A restatement of the natural science evidence base concerning the health effects of low-level ionizing radiation” med två viktiga appendices som enbart finns på nätet (scrolla ned på den sida som länkats här, klicka på de thumbnails som visar Appendix A och B, klicka sedan på Download för att kunna läsa dem).

Det finns visserligen många tidigare publikationer som behandlar denna fråga, men den här rapporten är uppbyggd på ett nytt sätt: dess Appendix A sammanfattar dagens kunskap på 19 sidor med 126 koncisa och välorganiserade teser om lågdosstrålning. Appendix B är en utförligt kommenterad, förklarande förteckning med 14 sidor noter som underbygger teserna med den bevisning som ligger bakom varje tes samt 502 referenser.

Författarna konstaterar sammanfattningsvis att jämfört med andra vanliga riskfaktorer (fetma, rökning, luftföroreningar) är antalet år av liv som förloras till följd av lågdosstrålning litet. Avsikten är dock inte att uttrycka någon åsikt om huruvida nuvarande strålskyddsregler är adekvata eller för strikta eller slappa. I stället är tanken att ge den som önskar sätta sig in i området en koncis sammanfattning och en vägledning till vidare information för den som har ett djupare intresse.

Vår bedömning: Det här är en unik publikationstyp som kommer att vara till mycket stor nytta för alla som sysslar med strålningsfrågor. Själva artikeln är lättläst och ger en första plattform. Teserna i Appendix A utgör ett aldrig tidigare skådat kompendium om strålning. Som alla kompendier är det mastigt, men ingen sträckläser väl heller kompendier. I stället kan man vid behov snabbt söka de teser som berör en aktuell fråga och ta del av den tillhörande bevisningen.