FN:s miljöprogram (UNEP, The United Nations Environment Programme) hjälper länder att genomföra en miljövänlig politik och praxis. Att hjälpa allmänheten att förstå strålning och hur den påverkar livet på den här planeten tillhör en av huvuduppgifterna för UNEP. UNEP har nyligen producerat en broschyr ”Radiation effects and sources”, som riktar sig till allmänheten och innehåller tre delar: Vad är strålning? Hur påverkar den oss? Var kommer strålning ifrån?

I den första delen går man, på ett enkelt och sakligt sätt, igenom olika typer av strålning, hur man mäter strålning och de olika enheterna för detta. I del två beskrivs översiktligt hur strålning kan leda till DNA-skador och celldöd, något som också utnyttjas vid terapeutisk behandling av cancer. Tidiga effekter som akut strålsjuka (ARS = acute radiation syndrome) och senare effekter såsom utveckling av olika typer av cancer samt påverkan på växter och djur tas upp. I den sista delen talar man om extern/intern, naturlig/artificiell, kosmisk/markbunden strålning. Användning inom medicin, kärnkraft, kärnvapen samt industri tas upp och man nämner också kort om de större olyckorna i Tjernobyl och Fukushima.

Internet är en ovärderlig källa för kunskap, men för att informationen skall vara användbar måste den vara bra och tillförlitlig – ett enkelt men viktigt faktum. International Commission on Radiological Protection (ICRP) har nu gjort en uppdatering av sin egen webbaserade modul från 2001 ”Radiation and your patient: a guide for medical practioners” (översättning ung: ”Strålning och din patient – en guide för medicinsk personal). År 2016 publicerade Demeter et al en artikel om hur man praktiskt genomfört denna uppdatering samt resultat i korthet. Metoden bestod i att man granskade både den tidigare, egna versionen från 2001 men även andra webbaserade, respekterade informationskällor t. ex. www.iaea.org; www.unscear.org, www.who.int/ionizing _radiation/en/)  samt ”peer-reviewed” källor. Denna uppdaterade webinformation från ICRP vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal, med fokus på anställda inom primärvården, och är skriven i ett ”frågor-och-svar format” som tar fasta på praktiska frågor om strålsäkerhet inom medicin. Man tar upp frågor om risk och nytta kring en rad medicinska områden där joniserande strålning används idag, inte bara traditionell bilddiagnostisk, utan även det bredare området nuklearmedicin samt radioterapi, inklusive den mindre men mer målstyrda terapigrenen radiofarmaceutika. Dokumentet diskuterar även tankegångar kring risker för specifika subgrupper av patienter (t ex gravida kvinnor, barn, ammande kvinnor), allmänt om strålning mm.

Vår reflektion över detta webbaserade dokument är att det är lättläst, mycket praktiskt orienterat och tar upp relevanta frågor och torde därför vara till stor nytta för hälso-och sjukvårdspersonal över hela världen. Demeter et al påpekar i sin artikel mycket adekvat att det är viktigt att webbaserad information bibehålls relevant och på en lagom nivå för mottagaren och vår bedömning är att detta i dagsläget har lyckats.