M Sawa et al, har genomfört en observationsstudie, fall-kontroll, av 32 vårdgivare för funktionshindrade personer i Fukushima som alla evakuerades efter olyckan, samt en referensgrupp med 41 vårdgivare från Chiba som ligger utanför evakueringsområdet. De initiala data för de 32 vårdgivarna från Fukushima samlades in i augusti 2011 och uppföljningen gjordes i februari 2012. Man kan inte påvisa någon förbättring i gruppen från Fukushima, när det gäller den sociala dysfunktionen och inte heller när det gäller den psykiatriska sjukligheten trots att ytterligare 6 månader förflutit sedan olycka. Man noterar även att ytterligare psykisk påfrestning tillkommit vid uppföljningen. Den långa återhämtningstiden för psykosocial stress efter stora olyckor har även tidigare kunnat påvisats. Det framkommer att vårdgivarna levde mer isolerat, ibland med en ökad alkoholkonsumtion. Man diskuterar som möjlig orsak till resultaten bla vårdgivarnas ambivalenta känslor angående att stanna hos vårdtagarna, då man slits mellan att prioritera sitt arbete framför familj och vänner och vetskapen att om de lämnar arbetet ökar bördan för arbetskamraterna.
Månadsarkiv: november 2013
Risk för att utveckla tyroideacancer efter Fukushimaolyckan
Efter Tjernobylolyckan 1986 släpptes radioaktivt material ut ffa i form av Jod-131, Cesium-134, Cesium-137, Niobium-95 mm. Arbetare inne i kärnkraftverket utsattes ffa för extern exponering medan boende i omgivningen ffa utsattes för intern exponering (exv jod-131 via mjölk från kor som betade på gräs som var kontaminerat med jod-131). Sköldkörteln på barn som drack den här mjölken uppskattas att ha exponerats för mellan tolv och flera tusen mSv. Papillär tyroideacancer ökade snabbt hos barn, ffa de som var mellan 0-5 år vid tiden för olyckan.
Efter olyckan i Fukushima 2011 släpptes ffa Jod-131, Cesium-134 och Cesium-137 ut. Efter olyckan skedde en snabb evakuering av boende inom det närmsta området kring kärnkraftverket och restriktioner på försäljning och skeppning av matvaror infördes efter ca 10 dagar. Då, i slutet på mars, sattes en interimistisk dosgräns på 5mSv för maximal årlig effektiv dos till följd av intag av föda (en sköldkörteldos på 125mSv motsvarar en effektiv dos på 5mSv). Dosgränsen skärptes fr o m april 2012 till 1 mSv. (Det som faktiskt begränsas är aktivitetskoncentrationen i maten i Bq/kg. Artikeln diskuterar inte omvandlingen från Bq i maten till mSv i kroppen, men såvitt vi förstått har japanska myndigheter valt en stor säkerhetsmarginal så att intag av ”godkänd” mat i själva verket ger lägre effektiva doser än 5 respektive 1mSv). Sköldkörteldoserna efter Fukushima-olyckan är alltså väsentligt lägre än doserna efter Tjernobyl.
Från oktober 2011- mars 2012 undersöktes ca 38 000 individer ≤18år av Fukushima Medical University med ultraljuds-screening av sköldkörteln. Ca 0,5% av de som screenades företedde tecken som motiverade en andra, mer detaljerad undersökning, men ingen av de screenade personerna hade så allvarliga förändringar att de behövde omedelbar detaljundersökning. Man har alltså klarlagt sköldkörtelstatus i populationen inom ett år från olyckan, d v s innan någon strålningsinducerad sköldkörtelcancer uppstått (efter Tjernobyl började sköldkörtelcancer bland barn öka 4-5 år efter olyckan). Långtidsuppföljning kommer att utföras på gruppen.
http://dx.doi.org/10.1016/j.resinv.2013.05.007
Yamashita S, Suzuki S: Respir Investig. 2013 Sep;51(3):128-33. doi: 10.1016/j.resinv.2013.05.007. Epub 2013 Jul 31.
UNSCEAR-rapport avseende effekt av strålexponering av barn
Trots samma exponering kan barn erhålla högre stråldoser än vuxna. Vid inhalation eller förtäring av radioaktiva ämnen kan radionuklider i ett organ orsaka högre stråldoser till ett annat organ eftersom dessa ligger närmre varandra hos barn än hos vuxna. Dessutom är såväl metabolism som fysiologi ålderberoende vilket också påverkar koncentrationen av radionuklider i olika organ. Efter strålexponering är barn mer känsliga för att utveckla leukemi, tyroideacancer, hudcancer samt hjärntumörer. De har samma känslighet för att utveckla njur- och blåscancer och är mindre känsliga än vuxna för att utveckla t ex lungcancer.
Hälsoeffekt av exponering för strålning i samband med Fukushimaolyckan
Analysen av exponering förr joniserande strålning i samband med Fukushimaolyckan presenterades vid det årliga UNSCEAR-mötet (Wien, maj, 2013) och man konkluderade följande: Generellt sett var strålexponeringen låg eller mycket låg för den japanska populationen, vilket i sin tur leder till låga risker för hälsoeffekter senare i livet. Exponeringen minskades signifikant av vidtagna skyddsåtgärder samt evakuering. Doser till sköldkörteln härrör ffa från Jod 131 och nådde upp till ”flera 10-tal mGy”. Helkroppsdoser orsakades ffa av Cesium 134 och Cesium 137 och beräknades till upp till ca 10 mSv givet under en livstid. Resterande exponering (av Japansk befolkning) från olyckan beräknas inte överstiga den naturliga bakgrundsstrålningen. Inga strålrelaterade dödsfall eller akuta effekter har observerats bland ca 25 000 arbetare. Speciella hälsoundersökningar kommer dock att utföras på arbetare med exponering för > 100 mSv.
Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN) 