Yrkesexponering från magnetresonanskamera

Vi tar normalt inte upp nyheter om icke-joniserande strålning (IJS), men det finns särskilda skäl att nämna MR-tomografi (ibland, osedvanligt missvisande, kallad magnetröntgen): många datortomografier kan ersättas med magnetkamerabilder (som alltså inte utsätter patienten för joniserande strålning), men ett EU-förslag till personalskyddsregler avseende icke-joniserande strålning har väckt ramaskrin eftersom det bedömdes kunna hindra användning av magnetkameror. En utförlig review-artikel redovisar nu både den IJS-strålning som är aktuell och ett modifierat EU-förslag som bör kunna medge både skydd för personalen och fortsatt användning av magnetkamera i vården.

Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor

Det råder ingen tvekan om att stråldoser till följd av stora olyckor kan minskas, med upp till ca 90%, genom inomhusvistelse under akutfasen. Långvarig inomhusvistelse kan dock medföra stora praktiska problem, särskilt om den är helt oplanerad. En studie initierad av New Yorks medicinska akademi pekar på att allmänheten måste involveras i beredskapsplaneringen och få påverka planeringen praktiskt – då kan möjligheten att tillämpa inomhusvistelse förbättras väsentligt.

Berättigandeprövning i diagnostisk radiologi

Röntgenundersökningar och liknande är, rätt använda, fantastiska medicinska verktyg. Tyvärr utförs också många onödiga undersökningar som medför ökande stråldoser. Radiologer har ont om tid och måste snabbt och enkelt kunna avgöra om en undersökning är berättigad eller ej. En värdefull internationell vägledning ger stöd åt det arbetet och trycker på tre ”A”: Awareness, Appropriateness, [clinical] Audit.

Åtgärdsplan för patientstrålsäkerhet inom hjärt-kärlmedicin

Ett ”think tank”-möte om detta tema anordnades redan 2011 av The American College of Cardiology, men rapporten från mötet har först nu publicerats. Interventionell kardiovaskulär medicin kan potentiellt ge mycket höga lokala stråldoser och det finns tyvärr flera exempel på mycket allvarliga hudskador, även i Sverige. Deltagare från vården, sjukvårdsfinansiärer, myndigheter, industri, fysiker och patientorganisationer enades om ett detaljerat och omfattande program så att ”routine techniques can be incorporated into clinical imaging to ensure that images are of high quality and that exposure remains as low as reasonably possible”.

Uppdatering av stråldoser från atombomberna i Japan

Den viktigaste enskilda källan till information om strålningsrisker är de överlevande från atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. Ett oerhört detektiv- och arkivarbete ligger bakom de detaljerade uppgifterna om dos till var och en av dessa personer. Fortfarande finns utrymme för att utvidga informationen, framförallt genom att beräkna doser till ytterligare organ (beräkningarna hittills har bara omfattat 15 organ uppdelat på tre åldersgrupper). Ett specialnummer av Radiation Protection Dosimetry handlar om hur organdosberäkningarna kan kompletteras.

Averted Doses to Norwegian Sámi Reindeer Herders after the Chernobyl Accident

Långtidsuppföljning efter Tjernobyl, frågor som även kan vara intressanta för fortsatt uppföljning av Fukushima (sremc´s kommentar).

Lavrans Skuterud och Håvard Thørring

Tjernobylnedfallet är en bestående utmaning för renskötseln i Norge. Norska myndigheter har rekommenderat en rad motåtgärder för att minska intaget av 137CS för befolkningen i aktuella områden. Rekommendationerna handlar bla om övervakning av djur före slakt, ren utfodring, ändring av tid för slakt, bete i mindre förorenade områden, och användning av cesiumbindemedel (ammonium-järn-hexacyanoferrat i Boli och salt-slickar). Även kostråd har utvecklats och distribueras till befolkning som, av tradition, har högt intag av vilt och insjöfisk.

Genom kostundersökningar, resultat från pågående övervakningen av helkroppsdoser och register över kontamineringsnivåer i renar, har man uppskattat den kombinerade effekten av olika motåtgärder för att minska intag av 137CS, under de första 23 åren efter olyckan. Helkroppsmätningen visar att dessa åtgärder har haft effekt i reducering av intaget av 137CS. Man beräknar att man, i de mest kontaminerade områdena, mellan åren 1986 och 2009 har reducerat intaget av 137CS med ca 73% till en integrerad dos av ca 17 mSv. För att följa den rekommenderade årliga dosgränsen på 1 mSv för intag, visar studien att renskötarna behöver fortsätta med sina åtgärder i ytterligare 10-15 år. Den norska erfarenheten med övervakning av helkroppsdoser, som ett sätt för förorenade personer att bedöma effekterna av sin egen motåtgärd, lyfter fram nyttan av en sådan övervakning som en del i långsiktig förvaltning av en föroreningssituation.

Se artikeln i sin helhet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22217593

ESS: En stor strålningsanläggning i vardande i Lund

European Spallation Source, ESS, är ett planerat forskningscentrum i Lund som kommer att ha världens mest kraftfulla neutronkälla, bestående av en mycket stor accelerator som skjuter protoner mot ett mål som avger neutroner när det träffas av protonerna. En ansökan om stt få bygga anläggningen har lämnats till Strålsäkerhetsmyndigheten. Det rör sig alltså om en verkligt kvalificerad anläggning som väcker många intressanta strålskyddsfrågor, och granskningen av ansökan väntas ta ett par år.

Strålsäkerhetsmyndigheten kritiserar strålskydd vid radioterapi i Linköping

SSM har gjort en utredning efter en händelse där en felinställd utrustning gjort att 137 patienter fått sin strålbehandling något felriktad, och kräver omfattande åtgärder från sjukhusets sida för att komma till rätta med problemen. Händelsen bedöms inte ha medfört någon medicinsk risk för patienterna. Att myndigheten ändå reagerat starkt torde bero på den potential som finns för betydligt värre resultat vid systematiska fel (som detta). Felaktiga inställningar vid strålbehandling har i andra länder orsakat både för höga doser med dödsfall som följd , se flera ICRP-rapporter, och för låga doser som sannolikt lett till cancerdödsfall p g a att den behandlade tumören inte eliminerats.

Strålskydd vid linjäracceleratorer

Apparatur för strålbehandling hör till de mest potenta strålkällor man kan möta, och kliniker där strålbehandling utförs har alltid extremt omfattande strålskärmning och entrélabyrinter, särskilda låssystem o s v för att förebygga oavsiktlig bestrålning. Ändå förekommer då och då att personer utsätts för höga doser. En faktor kan vara att ombyggnader på sjukhuset leder till att personer kommer att vistas närmare behandlingsrummets vägg, och/eller under längre tid, än man räknat med när strålskärmningen inrättades. Den som installerar en linjäraccelerator bör förstås alltid utföra egna strålningsmätningar, oavsett vilka data leverantören presenterar.