Gästinlägg av Andrzej Wojcik Professor vid Stockholms universitets institution för molekylär biovetenskap Vid en okontrollerad strålexposition är det ofta inte möjligt att beräkna individuella absorberade doser baserat bara på kunskap on expositionsscenarion. Bra exempel är sprängning av en ”hemmagjord” kärnladdning som kan leda till flera tusentals expositioner. Alla som befann sig i närheten och överlevde… Fortsätt läsa Individuell, retrospektiv dosimetri – möjligheter och begränsningar
Etikett: Beredskap
Beredskap är mer än en plan……..
I en artikel av John F. Koerner, 2018, beskrivs och diskuteras amerikanska regeringens befintliga planer för medicinsk beredskap vid en allvarlig radiologisk händelse (t ex sprängning av en ”hemmagjord” kärnladdning), tillvägagångssätt, metoder att bedöma operativa förmågor samt förslag på vägar fram till genomförande. Författaren konstaterar att planerna inte räcker till. Beredskap kräver bevisbaserade överläggningar, vetenskapliga… Fortsätt läsa Beredskap är mer än en plan……..
Ny IAEA-guide: När upphör ett nödläge?
En av många utmaningar för myndigheter som förbereder sig för nukleära eller radiologiska nödsituationer handlar om avslutningen: När ska man formellt avsluta en nödsituation? Hur ska övergången till ett ”normalt” tillstånd bäst skötas, och är det ”normala” att det uppkommer en befintlig exponeringssituation (”omgivning med joniserande strålning” enligt svensk förordningsnomenklatur) eller att man återgår till… Fortsätt läsa Ny IAEA-guide: När upphör ett nödläge?
Presentationer och videos från NKS Fukushima-seminarium i januari 2016
NKS (Nordic Nuclear Safety Research, tidigare Nordisk Kärnsäkerhetsforskning) genomförde 12-13 januari 2016 ett utmärkt seminarium om ”Nordic perspectives of Fukushima: Where are we now and where do we go?”, med inbjudna gästtalare från ICRP, IAEA och OECD/NEA och presentationer av arbete som genomförts med stöd av NKS och planer för framtiden. Presentationerna, alltså PowerPointbilderna, finns… Fortsätt läsa Presentationer och videos från NKS Fukushima-seminarium i januari 2016
Bayesisk analys av cytogenetisk biodosimetri
Med klassisk sannolikhetsanalys kan man besvara frågan: Givet en viss hypotes, hur sannolikt är ett visst utfall? Ofta används resultatet för att bedöma hypotesen; om det erhållna utfallet är mycket osannolikt förkastar man sin ”nollhypotes” och söker en annan hypotes som bättre förklarar utfallet. En Bayesisk analys ställer i stället frågan: Givet ett visst utfall,… Fortsätt läsa Bayesisk analys av cytogenetisk biodosimetri
Läkemedel mot sena strålskador: Kan det fungera?
Det finns ett antal olika medikamenter mot akuta skador efter höga stråldoser, både för profylax och för behandling efter bestrålning. Som vi nämnt i tidigare notiser om dylika preparat har de ingen plats i allmänna strålskyddssammanhang; de kan ibland ha relevans för att reducera biverkningar vid strålbehandling eller för enstaka olycksoffer med verkligt höga doser. En… Fortsätt läsa Läkemedel mot sena strålskador: Kan det fungera?
Åtgärder när huden kontaminerats
Stora olyckor som Fukushima aktualiserar alltid frågor kring kontaminering av huden med radioaktiva ämnen, men detta är också en risk som förekommer vid vardagliga incidenter på nuklearmedicinska kliniker, forskningslaboratorier och industrier. Personer som utsatts för detta bör dekontamineras så snart som möjligt genom tvättning med vatten och produkter som kan bidra till att avlägsna kontamineringen,… Fortsätt läsa Åtgärder när huden kontaminerats
Samordningsmöte med WHO-REMPAN
Världshälsoorganisationen WHO inrättade 1987, till följd av Tjernobyl, ett internationellt Radiation Emergency Medical Preparedness and Assistance Network, REMPAN, där den svenska representanten är Centrum för strålningsmedicin (CSM, där KcRN utgör en viktig funktion). Ett stort internationellt samordningsmöte genomfördes i februari 2011 i Nagasaki i Japan. Att lokala och internationella experter på det sättet just hade… Fortsätt läsa Samordningsmöte med WHO-REMPAN
Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor
Det råder ingen tvekan om att stråldoser till följd av stora olyckor kan minskas, med upp till ca 90%, genom inomhusvistelse under akutfasen. Långvarig inomhusvistelse kan dock medföra stora praktiska problem, särskilt om den är helt oplanerad. En studie initierad av New Yorks medicinska akademi pekar på att allmänheten måste involveras i beredskapsplaneringen och få… Fortsätt läsa Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor