Uppdatering av EBMT pocket guide – värdefullt hjälpmedel i sjukvården vid akut strålningshändelse

Den europeiska blod- och benmärgstransplantationsgruppen (EBMT) anordnade 2005 en unik konsensuskonferens i Paris, med brett internationellt (inkl svenskt) deltagande, kring klinisk medicinsk handläggning av akuta strålningshändelser, även innefattande masskadescenarion. Konferensen resulterade i en gemensam publikation (Gorin et al, Ann Hematol, 85: 671-679, 2006) och en tvåsidig, inplastad s k ”pocket guide”, att användas på skadeplats… Fortsätt läsa Uppdatering av EBMT pocket guide – värdefullt hjälpmedel i sjukvården vid akut strålningshändelse

Vad läkare inte vet om strålning

Så rubricerar den amerikanske strålskyddsfysikern Andy Karam en bekymrad notis i den tyska tidskriften StrahlenschutzPraxis 23:4 (2017) 82-83 (tyvärr finns notisen inte på nätet). Andy berättar att han i april 2011 fick ge 1200 japanska läkare och blåljuspersonal en åttatimmars kurs om strålning och relevanta medicinska åtgärder. Förvånad över det dåliga kunskapsläget i Japan har… Fortsätt läsa Vad läkare inte vet om strålning

Hälsoeffekter av lågdosstrålning: Den naturvetenskapliga basen presenterad på ett nyskapande sätt

Sexton av världens mest namnkunniga experter på strålningsvetenskap har, i den kungliga brittiska vetenskapsakademiens tidskrift, ställt samman en 7-sidig artikel de kallar ”A restatement of the natural science evidence base concerning the health effects of low-level ionizing radiation” med två viktiga appendices som enbart finns på nätet (scrolla ned på den sida som länkats här, klicka… Fortsätt läsa Hälsoeffekter av lågdosstrålning: Den naturvetenskapliga basen presenterad på ett nyskapande sätt

Regeringen söker GD för SSM

I annonsen anges 19 kvalifikationskrav, mest rörande chefskompetens. Vidare anges tre egenskaper som kan vara meriterande, varav en är kunskap om och erfarenhet av strålsäkerhetsfrågor (de andra två är kännedom om miljöfrågor samt språkkunskaper). Utifrån vårt beredskapsperspektiv ter sig kännedom om strålsäkerhet mycket viktigt för denna befattning och vi uppmanar våra sakkunniga läsare att anmäla… Fortsätt läsa Regeringen söker GD för SSM

Reserapport från ConRad 2017 (22 Nuclear Medical Defence Conf.)

Gästinlägg av Magnus Simonsson Specialistläkare i klinisk fysiologi och kardiologi och medlem i Socialstyrelsens RN-medicinska expertgrupp Det var en bra konferens med korta och tydliga föredrag. Av sekretesskäl var det förbjudet att ta bilder. Det märktes att CBRN är en aktuell fråga. Man har börjat räkna på smutsiga bomber och mindre, taktiska kärnvapen som en klart aktuell… Fortsätt läsa Reserapport från ConRad 2017 (22 Nuclear Medical Defence Conf.)

Ny, uppdaterad rapport från UNSCEAR kring Fukushima-olyckan

FN:s vetenskapliga strålningskommitté UNSCEAR publicerade 2013 en diger rapport kring kärnkraftsolyckan i Fukushima-Daiichi 2011, med fokus på exponering och medicinska effekter. Man följde upp den rapporten med två stycken s k ”white papers” 2015 och 2016, där man fortsatte att systematiskt uppmärksamma och vetenskaplig utvärdera ny, relevant information  inom området. UNSCEAR har nu släppt ytterligare… Fortsätt läsa Ny, uppdaterad rapport från UNSCEAR kring Fukushima-olyckan

Modelling and measurement course, Risø (DK) 2018-03-05–16

The training course on “Assessment of long-term radiological risks from environmental releases: modelling and measurements”, 5-16 March 2018, Roskilde, Denmark is organised by the Center for Nuclear Technologies at the Technical University of Denmark (DTU) in cooperation with PDC-ARGOS.  The training course is co-funded by the European Joint Programme for the Integration of Radiation Protection… Fortsätt läsa Modelling and measurement course, Risø (DK) 2018-03-05–16

Användning av ”kliniskt beslutsunderstöd” vid ett masskadescenario med intern kontaminering

Förra året publicerade Radiation Protection Dosimetry en review över intern kontaminering.  Reviewen ger en mycket god översikt över fissionsprodukter och dess medicinska konsekvenser samt diskuterar även handläggning, behandling och utmaningar vid ett masskadeevent med intern kontaminering. Beroende av typ av händelse kommer olika fissionsprodukter att vara aktuella, t ex 90Sr, 131I, 137Cs samt (vid kärnkraftolyckor) 134Cs,… Fortsätt läsa Användning av ”kliniskt beslutsunderstöd” vid ett masskadescenario med intern kontaminering

Kan distinkta gen-signaturer påvisa orsakssamband mellan joniserande strålning och uppkomst av cancer?

Det är sedan länge väl känt att joniserande strålning utgör ett potent carcinogen som kan orsaka tumörutveckling inom ett flertal olika organsystem, sannolikt främst via inducering av DNA-skador.  Cancerrisken styrs tydligt av ett dos-respons-förhållande.  Hos den enskilde cancerpatienten är det dock oftast svårt, eller omöjligt, att med säkerhet avgöra huruvida dennes malignitet är utlöst av… Fortsätt läsa Kan distinkta gen-signaturer påvisa orsakssamband mellan joniserande strålning och uppkomst av cancer?

Att beräkna absorberad stråldos vid R-händelse med hjälp av blodstatus

Ett kliniskt problem i samband med akuta strålhändelser är att korrekt kunna estimera absorberad stråldos, och därmed den medicinska skada strålningen kan komma att orsaka. Inte sällan är exponeringen inhomogen med oklarheter kring exponeringstid och avstånd till strålkällan. För individer som befaras kunna utveckla akut strålskada (acute radiation syndrome, ARS) rekommenderas i praktiken ofta att… Fortsätt läsa Att beräkna absorberad stråldos vid R-händelse med hjälp av blodstatus