Vi återkommer än en gång till denna bekymmersamma fråga, som bl a bevakas av OECDs kärnenergibyrå och nyligen föranlett amerikansk lagstiftning om inhemsk produktion. Årligen används radioaktiva läkemedel på mer än 40 miljoner patienter världen runt (varav 30 miljoner med den vanligaste isotopen i sammanhanget, Tc-99m från teknetiumgeneratorer med Mo-99). Nästan all Mo-99 framställs i… Fortsätt läsa Hur ska tillgången på radiofarmaka säkras?
Kategori: Nytt om strålning i olika sammanhang
Hur farlig är egentligen naturlig bakgrundsstrålning?
Den frågan, och de epidemiologiska svårigheterna när man söker svar, belyser ett specialnummer av Radiation Protection Dosimetry. Doserna är för låga för att ge akuta strålskador, men ur folkhälsosynpunkt antas de skadliga effekterna vara betydande – framför allt till följd av radonexponering (en inviterad artikel i specialnumret bedömer att 16% av all lungcancer i Kanada… Fortsätt läsa Hur farlig är egentligen naturlig bakgrundsstrålning?
Hur minska biverkningar av strålbehandling?
I och med utvecklingen av nya behandlingsmetoder ökar möjligheten till sofistikerad optimering av skyddet mot biverkningar på grund av oönskad bestrålning av vävnader utanför tumörområdet. Det är önskvärt att dels minimera stråldosen till sådana vävnader och dels minimera volymen av den vävnad som är utsatt, men av tekniska skäl är det oftast omöjligt att tillgodose… Fortsätt läsa Hur minska biverkningar av strålbehandling?
Mer radiofarmaka tack vare australisk utbyggnad
Vi har tidigar rapporterat att nedläggning av forskningsreaktorer har lett till brist på radioaktiva läkemedel, ett problem som oroat internationella organisationer. Australiens myndigheter planerar nu att bygga ut sin kapacitet och räknar med att kunna täcka 25% av världens behov av främst s k teknetiumgeneratorer (Tc-99m är bland de vanligaste radiofarmaka och används i många… Fortsätt läsa Mer radiofarmaka tack vare australisk utbyggnad
Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor
Det råder ingen tvekan om att stråldoser till följd av stora olyckor kan minskas, med upp till ca 90%, genom inomhusvistelse under akutfasen. Långvarig inomhusvistelse kan dock medföra stora praktiska problem, särskilt om den är helt oplanerad. En studie initierad av New Yorks medicinska akademi pekar på att allmänheten måste involveras i beredskapsplaneringen och få… Fortsätt läsa Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor
Berättigandeprövning i diagnostisk radiologi
Röntgenundersökningar och liknande är, rätt använda, fantastiska medicinska verktyg. Tyvärr utförs också många onödiga undersökningar som medför ökande stråldoser. Radiologer har ont om tid och måste snabbt och enkelt kunna avgöra om en undersökning är berättigad eller ej. En värdefull internationell vägledning ger stöd åt det arbetet och trycker på tre ”A”: Awareness, Appropriateness, [clinical]… Fortsätt läsa Berättigandeprövning i diagnostisk radiologi
Åtgärdsplan för patientstrålsäkerhet inom hjärt-kärlmedicin
Ett ”think tank”-möte om detta tema anordnades redan 2011 av The American College of Cardiology, men rapporten från mötet har först nu publicerats. Interventionell kardiovaskulär medicin kan potentiellt ge mycket höga lokala stråldoser och det finns tyvärr flera exempel på mycket allvarliga hudskador, även i Sverige. Deltagare från vården, sjukvårdsfinansiärer, myndigheter, industri, fysiker och patientorganisationer… Fortsätt läsa Åtgärdsplan för patientstrålsäkerhet inom hjärt-kärlmedicin
ESS: En stor strålningsanläggning i vardande i Lund
European Spallation Source, ESS, är ett planerat forskningscentrum i Lund som kommer att ha världens mest kraftfulla neutronkälla, bestående av en mycket stor accelerator som skjuter protoner mot ett mål som avger neutroner när det träffas av protonerna. En ansökan om stt få bygga anläggningen har lämnats till Strålsäkerhetsmyndigheten. Det rör sig alltså om en… Fortsätt läsa ESS: En stor strålningsanläggning i vardande i Lund
Strålsäkerhetsmyndigheten kritiserar strålskydd vid radioterapi i Linköping
SSM har gjort en utredning efter en händelse där en felinställd utrustning gjort att 137 patienter fått sin strålbehandling något felriktad, och kräver omfattande åtgärder från sjukhusets sida för att komma till rätta med problemen. Händelsen bedöms inte ha medfört någon medicinsk risk för patienterna. Att myndigheten ändå reagerat starkt torde bero på den potential… Fortsätt läsa Strålsäkerhetsmyndigheten kritiserar strålskydd vid radioterapi i Linköping
Strålskydd vid linjäracceleratorer
Apparatur för strålbehandling hör till de mest potenta strålkällor man kan möta, och kliniker där strålbehandling utförs har alltid extremt omfattande strålskärmning och entrélabyrinter, särskilda låssystem o s v för att förebygga oavsiktlig bestrålning. Ändå förekommer då och då att personer utsätts för höga doser. En faktor kan vara att ombyggnader på sjukhuset leder till… Fortsätt läsa Strålskydd vid linjäracceleratorer