Oron för långsiktiga hälsorisker vid strålexponering är stor hos allmänheten i Fukushima, ffa för barnen som riskerar fortsatt kumulativ exponering. För att begränsa den kumulativa strålexponeringen efter en stor olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen, är det av stor vikt att minska den kroniska exponeringen som står för majoriteten av den totala dosen. Kronisk exponering… Fortsätt läsa Sex år efter Fukushima-olyckan är värdena för extern dos i ett område som kontaminerats jämförbara med värdena i områden med hög naturlig bakgrundsstrålning
Etikett: Allmänhet
Såväl nya som gamla kunskaper krävs för att skydda allmänheten vid stora olyckor
Genomgång av åtgärder och händelser vid olyckan i Fukushima I mars 2011 ägde en stor kombinerad katastrof rum i Japan, när en jordbävning och efterföljande tsunami kulminerade i en förlust av mer än 18 000 personer. Detta ledde också till den stora olyckan vid Fukushima Daiichi kärnkraftverk. Katastrofberedskapen vid Tokyo Electric Power Company (TEPCO) Fukushima Daiichi… Fortsätt läsa Såväl nya som gamla kunskaper krävs för att skydda allmänheten vid stora olyckor
Den senaste UNSCEAR-rapporten (”2016”)
FN:s expertkommitté UNSCEAR (United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation) lämnar med jämna mellanrum rapporter till FNs generalförsamling kring källor, biologiska och medicinska effekter samt hälsorisker p g a joniserande strålning. Rapporterna gäller både globala och individuella exponeringar. 2016 års UNSCEAR-rapport (som kom ut under våren 2017) har fokuserat kring strålning som… Fortsätt läsa Den senaste UNSCEAR-rapporten (”2016”)
Dekontaminering viktigt för välmående efter olyckan i Fukushima
Olyckan i Fukushima Daiichi kärnkraftverk har orsakat ett flertal risker för befolkningen. Förutom risken för strålexponering, risker i samband med evakuering, risk för diabetes samt övervikt beskrivs också psykiska risker. Tidigare studier har visat att den mentala stressen vid risk för hög exponering för joniserande strålning kan, tillsammans med affektiva störningar, öka risken för en… Fortsätt läsa Dekontaminering viktigt för välmående efter olyckan i Fukushima
Individuell extern dosmätning hos elever i Fukushimaregionen jämfört med övriga Japan och Europa
Skolelever boende i Fukushima har initierat en studie där de önskade jämföra sina individuella externa stråldoser (exponering) med individuella externa stråldoser för människor i andra delar av Japan och i andra länder. Studien (N Adachi et al) jämför 12 gymnasieskolor i Japan, varav sex stycken inom Fukushimaregionen, fyra skolor i Frankrike, åtta i Polen samt… Fortsätt läsa Individuell extern dosmätning hos elever i Fukushimaregionen jämfört med övriga Japan och Europa
Läkemedel mot sena strålskador: Kan det fungera?
Det finns ett antal olika medikamenter mot akuta skador efter höga stråldoser, både för profylax och för behandling efter bestrålning. Som vi nämnt i tidigare notiser om dylika preparat har de ingen plats i allmänna strålskyddssammanhang; de kan ibland ha relevans för att reducera biverkningar vid strålbehandling eller för enstaka olycksoffer med verkligt höga doser. En… Fortsätt läsa Läkemedel mot sena strålskador: Kan det fungera?
Mer om UNSCEARs Fukushima-rapport
I en tidigare första notis om UNSCEARs rapport våren 2014 om Fukushima utlovade vi en något mer detaljerad analys; den finns här som en PDF-fil: Mer om UNSCEAR. En nyligen utkommen recension av UNSCEAR-rapporten ger en kompletterande bild.
Barnleukemi och naturlig bakgrundsstrålning
Det står helt klart att stråldoser på 100 mSv eller mer ökar risken för cancer, men hur är det egentligen med lägre stråldoser? Gerry Kendall m fl belyser i en av förra årets mer omtalade artiklar inom vårt intresseområde den frågan med en registerbaserad fall-kontrollstudie av incidensen av barnleukemi i Storbritannien 1980-2006, relaterad till den… Fortsätt läsa Barnleukemi och naturlig bakgrundsstrålning
Strålskyddsfrågor under och efter Fukushima
Fukushimaolyckan medförde inte en enda akut strålskada och i huvudsak har strålskyddet varit gott för de personer som exponerades. Skyddsåtgärderna under och efter olyckan har ändå väckt en hel del resonemang som redovisas utförligt av González m fl: Strålningens effekter och risker (som har missförståtts), svårbegripliga storheter och enheter i strålningsmätning, betydelsen av intag av… Fortsätt läsa Strålskyddsfrågor under och efter Fukushima
Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor
Det råder ingen tvekan om att stråldoser till följd av stora olyckor kan minskas, med upp till ca 90%, genom inomhusvistelse under akutfasen. Långvarig inomhusvistelse kan dock medföra stora praktiska problem, särskilt om den är helt oplanerad. En studie initierad av New Yorks medicinska akademi pekar på att allmänheten måste involveras i beredskapsplaneringen och få… Fortsätt läsa Inomhusvistelse som skydd vid strålningsolyckor