Vi brukar försöka att ha något kortare ledtider än 28 år men här måste vi göra ett undantag. 2018 är det 61 år sedan de första två stora kärntekniska olyckorna, Kyshtym i dåvarande Sovjetunionen och Windscale i Storbritannien. Officiell bekräftelse på Kyshtym-olyckan erhölls först 1989, och 1990 organiserade EG-kommissionen (som det då hette) ett omfattande… Fortsätt läsa Kyshtym, Windscale, Tjernobyl: Proceedings från mötet 1990
Etikett: Fukushima
Möjlighet att uppskatta individuella externa stråldoser baserat på dosmätningar från luftburna undersökningar, i den tidiga fasen vid radiologisk olycka med storskalig förorening
För att kunna fatta beslut om lämpligt skydd mot radioaktiva föroreningar efter kärnkraftsolyckor (såsom olyckan i Fukushima Daiichi kärnkraftverk) är det viktigt att man på ett så korrekt sätt som möjligt kan uppskatta den individuella dosfördelningen. Date City är en stad belägen ca 50-60 km nordväst om Fukushima Daiichi kärnkraftverk. Borgmästaren i Date City lanserade… Fortsätt läsa Möjlighet att uppskatta individuella externa stråldoser baserat på dosmätningar från luftburna undersökningar, i den tidiga fasen vid radiologisk olycka med storskalig förorening
Reserapport från ConRad 2017 (22 Nuclear Medical Defence Conf.)
Gästinlägg av Magnus Simonsson Specialistläkare i klinisk fysiologi och kardiologi och medlem i Socialstyrelsens RN-medicinska expertgrupp Det var en bra konferens med korta och tydliga föredrag. Av sekretesskäl var det förbjudet att ta bilder. Det märktes att CBRN är en aktuell fråga. Man har börjat räkna på smutsiga bomber och mindre, taktiska kärnvapen som en klart aktuell… Fortsätt läsa Reserapport från ConRad 2017 (22 Nuclear Medical Defence Conf.)
Såväl nya som gamla kunskaper krävs för att skydda allmänheten vid stora olyckor
Genomgång av åtgärder och händelser vid olyckan i Fukushima I mars 2011 ägde en stor kombinerad katastrof rum i Japan, när en jordbävning och efterföljande tsunami kulminerade i en förlust av mer än 18 000 personer. Detta ledde också till den stora olyckan vid Fukushima Daiichi kärnkraftverk. Katastrofberedskapen vid Tokyo Electric Power Company (TEPCO) Fukushima Daiichi… Fortsätt läsa Såväl nya som gamla kunskaper krävs för att skydda allmänheten vid stora olyckor
Tidigt intag av radiocesium bland närboende efter Fukushima-olyckan. Har de exponerades beteende påverkat dosen?
The National Institute of Radiological Sciences(NIRS) genomförde under perioden 27 juni – 28 juli 2011 helkroppsmätningar på 174 personer i området nära Fukushima Dai-Ichi kärnkraftverk (majoriteten kom från Namie town, den kraftigast förorenade kommunen), vilket vi tidigare rapporterat om(Kim et al, 2016). Mätningarna innefattade 134Cs samt 137Cs och syftet var att få mer information om… Fortsätt läsa Tidigt intag av radiocesium bland närboende efter Fukushima-olyckan. Har de exponerades beteende påverkat dosen?
Dekontaminering viktigt för välmående efter olyckan i Fukushima
Olyckan i Fukushima Daiichi kärnkraftverk har orsakat ett flertal risker för befolkningen. Förutom risken för strålexponering, risker i samband med evakuering, risk för diabetes samt övervikt beskrivs också psykiska risker. Tidigare studier har visat att den mentala stressen vid risk för hög exponering för joniserande strålning kan, tillsammans med affektiva störningar, öka risken för en… Fortsätt läsa Dekontaminering viktigt för välmående efter olyckan i Fukushima
Specialnummer av ”Radiation Protection Dosimetry”
World Health Organisation – Radiation Emergency Medical Preparedness and Assistance Network (WHO-REMPAN) genomförde sitt 14:e möte i Würzburg, maj 2014. Detta var organisationens första möte efter katastrofen i Fukushima Daiichi kärnkraftverk och man ägnade därför stort fokus åt den offentliga hälso-och sjukvårdens svar på händelsen. Många aktuella nationella, så väl som internationella, frågor diskuterades. I… Fortsätt läsa Specialnummer av ”Radiation Protection Dosimetry”
Individuell extern dosmätning hos elever i Fukushimaregionen jämfört med övriga Japan och Europa
Skolelever boende i Fukushima har initierat en studie där de önskade jämföra sina individuella externa stråldoser (exponering) med individuella externa stråldoser för människor i andra delar av Japan och i andra länder. Studien (N Adachi et al) jämför 12 gymnasieskolor i Japan, varav sex stycken inom Fukushimaregionen, fyra skolor i Frankrike, åtta i Polen samt… Fortsätt läsa Individuell extern dosmätning hos elever i Fukushimaregionen jämfört med övriga Japan och Europa
Läker tiden alla sår? Uppföljande frågeformulär till medborgare och läkare i och utanför Fukushima, 2011 och 2013
En stor katastrof, som olyckan i Fukushima Daiichi kärnkraftverk, får stora konsekvenser som sträcker sig över en lång tidsperiod. För att förstå utvecklingen av olyckan och kunna förutse vad som ska göras i framtiden för att möta behoven hos befolkningen inom och utanför Fukushima, när det gäller arbets- och miljöhälsa, genomfördes en undersökning av Kohzaki… Fortsätt läsa Läker tiden alla sår? Uppföljande frågeformulär till medborgare och läkare i och utanför Fukushima, 2011 och 2013
Stråleffekter på sköldkörteln hos barn i Fukushima, en review-artikel
Review-artikel: Utsläppet av I131 efter olyckan i Fukushima var 120 PBq, dvs ungefär en tiondel av vad som släpptes ut efter olyckan i Tjernobyl. Eftersom evakueringen av närområdet skedde inom några dagar och livsmedelskontrollen inom 1-2 veckor, blev stråldosen till sköldkörteln < 100mSv hos majoriteten av de barn som levde i evakueringszonen. Oron för en… Fortsätt läsa Stråleffekter på sköldkörteln hos barn i Fukushima, en review-artikel