Ingen ökad risk påvisad för tyreoideacancer av att bo nära kärnkraftverk

I Environmental Health har Cottagiri et al (2024) gått igenom de senaste publicerade artiklarna som rör risk för boende nära kärnkraftverk att utveckla tyreoideacancer. Artikeln bygger på data som tidigare har sammanfattats av Kim et al (2016), men i den aktuella analysen ingår även tre artiklar som publicerats de senaste tio åren.

Totalt ingår elva studier med sammantaget över 3 miljoner följda personer i flera olika länder. Majoriteten av studierna har följt invidider som bott inom en viss radie från kärnkraftverk och fokuserar på incidens av tyreoideacancer. Några studier har istället för radie studerat kohorter som bor nära kärnkraftverk och kontrollkohorter av boende i liknande regioner som saknar kärnkraftverk. I dessa studier har incidensen av tyreoideacancer jämförts mellan regionerna. 

I de aktuella studierna har alltså har inga uppskattningar av stråldoser gjorts, utan det är ekologiska studier eller kohortstudier där exponeringsparametern består av närhet till kärnkraftverk. Författarna medger att detta begränsar analysen.

Sammanställningen visar att de flesta av studierna inte påvisar någon skillnad i cancerrisk för de som bott nära kärnkraftverk jämfört med de som bott längre ifrån, se figuren nedan. I fyra studier har statistiskt signifikanta skillnader i risk observerats, där två har visat minskad risk och två visat ökad risk för tyreoideacancer.

Figur från Cottagiri et al (2024) som visar på relativ risk för tyreoideacancer i de olika studierna som ingår i sammanställningen.

Den sammanvägda relativa risken var 1.09 (CI: 0.93 – 1.29), alltså sågs ingen signifikant ökning av tyreoideacancer. Ingen betydande skillnad kunde observeras mellan könen. Tyvärr fanns inte tillräcklig data för att studera åldersberoende.

Författarna utförde även subgruppsanalyser som separerar data på boende inom 5 km från ett kärnkraftverk och de som bor inom större radier (såsom 15-25 km). Ingen av dessa subgruppsanalyser visade heller någon signifikant riskökning av tyreoideacancer.

Vår kommentar:

Studien bekräftar slutsatser från tidigare studier, som sammantaget visat att det inte är förknippat med ökad risk att få tyreoideacancer om man bor nära ett kärnkraftverk. Detta beror sannolikt huvudsakligen på att det endast är mycket låga radioaktiva utsläpp från kärnkraftverk i normaldrift (författarna refererar själva till två studier som beräknat doserna till 0,4 till 52 µSv/år, vilket motsvarar mellan två timmars och två veckors bakgrundsstrålning i Sverige). Följaktligen får boende inte några betydande stråldoser. Det faktum att studierna är gjorda i många olika länder förstärker slutsatserna, även om det här rör sig om ekologiska studier eller kohortstudier.

Författarna skriver dock i diskussionen att deras resultat ”suggest a possible modest increase of thyroid cancer incidence”. Vi delar inte denna slutsats, då konfidensintervallen täcker 1 med stor marginal. Snarare tycker vi att meta-analysen förstärker tidigare resultat om att det inte finns någon riskökning. Om det skulle finnas en reell riskökning är den förmodligen mycket liten.

Författarna efterlyser ytterligare studier, vilket vi bedömer är av tveksamt värde. Med så låg exponering som det rör sig om runt moderna kärnkraftverk finns ingen anledning att tro att en betydande risk har missats i redan publicerade data.

2 kommentarer

  1. Jättebra och intressant artikel. Tack. Kände inte till att man gjorde studier på samband mellan tyreoidcancer och att bo nära ett kärnkraftverk.

    En fråga/kommentar. Om man skulle ha sett ett samband mellan tyreoidcancer och närhet till ett kärnkraftverkverk, hade det isåfall berott på utsläpp av radionuklider av jod, exempelvis I-131? Eller finns det något annat som skulle kunna ha orsakat tyreoidcancer? Man kan nämna att vid normaldrift så släpps det ut ungefär ut mellan 1 till 50 MBq av I-131 per år från en svensk reaktor och det motsvarar ungefär en dos till närstående på 0.05 nSv (dvs 5*10^-8 mSv). Och tittar man bara på dessa siffror så är resultaten inte så överraskande.

    /Joachim Thorn

    1. Tack för en mkt relevant fråga (och intressanta siffror)!
      Precis som du antyder är exponeringen så extremt låg att den närmast kan uteslutas som förklaring till ett ev. observerat statistisk samband. Författarna skriver själva i introduktionen att doserna kring NPPs är 0.0004–0.052 mSv/år (i diskussionen citeras ett till synes högre exempel; men där har Cottagiri förväxlat µSv med mSv). Detta är alltså 0,02–3% av bakgrundsstrålning (dock blir det något mindre extremt om vi tar hänsyn till att siffrorna avser effektiv dos; ej tyreoideados). Men i praktiken jämförs trots allt grupper med ungefär samma exponering (mer specifikt en skillnad långt mkt lägre än vad som är statistiskt möjligt att påvisa givet vad vi vet om rimlig storlek på riskkoefficient och bakgrundsincidens). Hade studien påvisat en statistisk skillnad skulle därför våra misstankar i första hand riktats mot confounders eller statistiskt brus (som är betydligt vanligare än man ofta tror https://en.wikipedia.org/wiki/Replication_crisis; vilket bör vara en anledning till försiktighet när det kommer till att göra dessa typer av studier). Vi har varit inne lite på problemet med detta i ett tidigare referat (https://sremc-kcrn.org/2024/01/24/orsakade-nedfallet-fran-tjernobyl-olyckan-markbart-okade-cancerfall-i-norra-sverige/).
      Mvh, Daniel

Lämna ett svar

Upptäck mer från Kunskapscentrum för Strålningsmedicin vid Katastrofer (KcRN)

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa