I Japan orsakade jordbävningen i mars 2011 samt den efterföljande tsunamin en radionukleär olycka i kärnkraftverket Fukushima Daichii (Fukushima Daiichi Nuclear Power Plant (FDNPP)). Till följd av olyckan och på grund av risk för strålning evakuerades ca 146 000 människor inom en radie av 20 km runt FDNPP. Ytterligare ca 20 000 individer utanför evakueringszonen valde att själva evakuera på grund av rädsla för strålning (Yasumura 2022).
Efter den akuta fasen av olyckan instiftades ett uppföljningsprogram för den drabbade befolkningen. Detta uppföljningsprogram, Fukushima Health Management Survey (FHMS), beskrivs utförligt av Yasumura et al 2012. Programmets design grundar sig på medicinska erfarenheter efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 1945 samt efter Tjernobylolyckan 1986. FHMS har som mål att undersöka hälsan på lång sikt hos invånarna i Fukushima prefekturen, främja invånarnas framtida hälsa samt undersöka om exponering för låga dosrater under lång tid kan orsaka hälsoeffekter. FHMS är upplagd i form av en basal undersökning (Basic Survey = BS) samt fyra detaljerade undersökningar med olika frågeställningar och med inriktning på olika undergrupper av individer. BS har som mål att uppskatta externt erhållen stråldos från olyckan hos samtliga invånare i prefekturen Fukushima. De detaljerade undersökningarna har olika fokus: 1) uppföljning av sköldkörteln på samtliga individer födda mellan april 1992 och april 2012; 2) generell hälsokontroll av samtliga som evakuerats; 3) genomgång av mental hälsa och livsstil för samtliga som evakuerats; 4) registrering av alla graviditeter och födslar hos kvinnor som var gravida vid tidpunkten för olyckan (11:e mars 2011). Detta inlägg fokuserar på BS.
Basic Survey (BS) inleddes i juni 2011 (ca 3 månader efter olyckan) och hade en målpopulation på ca 2 miljoner människor i form av invånare i Fukushima prefekturen (här ingår inte ”radiation workers”). BS syftade till att uppskatta erhållna externa stråldoser från olyckan och genomfördes genom att målpopulationen brevledes fick ett frågeformulär där uppgifter om personernas förehavanden de första fyra månaderna efter olyckan efterfrågades (exempelvis bostadsort, resor, inom- och utomhusvistelse samt resor under perioden 11:e mars 2011 till 11:e juli samma år). Deltagarna uppmanades att skicka tillbaka formuläret via post. Stråldosen från extern exponering uppskattades sedan baserat på uppgifter om den svarandes förflyttningar och vistelser i kombination med kartor där daglig dosrat avseende extern gammastrålning för varje område projicerades. Intern exponering har inte uppskattats i BS, men en undersökning av 122 individer med avseende på intern exponering för 134Cs och 137Cs i tre städer (varav två i de mest drabbade områdena) i Fukushima prefekturen visar att maxdoserna för intern exponering för dessa individer understeg 1 mSv (Yasumura 2012).
Svarsfrekvensen på BS var dessvärre låg. I den första analysen svarade endast 26% dvs ca 540 000 av de tillfrågade individerna och för ca 420 000 av dessa individer kunde man göra individuella dosuppskattningar avseende de första fyra månaderna efter olyckan. Högst svarsfrekvens på BS noterades i området Soso i vilket FDNPP är beläget.(Ishikawa 2015).
För hela gruppen (ca 420 000 individer) noterades generellt sett låga doser för denna fyramånadersperiod; 62% av individerna hade fått <1 mSv, 94% < 2 mSv och 99,4% < 3 mSv. Vidare kunde man notera att doser till individer under 20 år fördelade sig på ett likartat sätt. Medeldosen för hela kohorten uppgick till 0,8 mSv. Man kunde också se geografiska skillnader i medel- och maxdoser (högsta maxdosen var 25 mSv, Soso-regionen). (Ishikawa 2015).
Med hänsyn till den låga svarsfrekvensen och för att undersöka validiteten i de uppskattade doserna i BS, valde man slumpmässigt ut ca 3000 invånare som inte deltagit i BS, estimerade deras doser och jämförde sedan dessa mot doser hos invånare i samma kommuner som deltagit i BS. Denna undersökning visade på att doserna var jämförbara mellan dem som deltagit respektive inte deltagit i BS och att dosuppskattningarna som erhållits från BS således bör vara representativa för befolkningen i respektive kommun (Study report 2022).
Dosen till individer under hela det första året efter olyckan bedöms vara viktig för att kunna uppskatta sammantaget erhållen dos. Till exempel har United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation (UNSCEAR) beräknat att ca 40% av totaldosen under de första 10 åren efter olyckan erhålles under det första året. Data uppdaterades därför år 2022 utifrån denna frågeställning (ca 465 000 individer). Analysen genomfördes med avseende på medeldos (extern exponering) i varje kommun för de första fyra månaderna respektive för det första året för kommuner som inte evakuerats (baserat på uppmätta dosrater i dessa kommuner). Såsom tidigare noterats och utifrån perspektivet av risken för strålinducerade medicinska hälsoeffekter, är de uppskattade doserna låga (mediandoser för de första fyra månaderna 0,2-3,8 mSv i evakuerade kommuner; respektive 0.05 mSv-1,7 mSv i icke-evakuerade kommuner). De högsta medeldoserna på ett års sikt har noterats i regionen Kempoku belägen nordväst om FDNPP, i vilken en kommun noterade den högsta 1-års-medeldosen (strax över 3 mSv). Doserna från denna uppdaterade analys kommer att ligga till grund för vidare analyser av FHMS. (Ishikawa 2022)
Uppföljning av sköldkörtelundersökningar hos barn adresseras som tidigare nämnts i en specifik delundersökning av FHMS. Uppskattning av dos till sköldkörteln efter olyckan är dock en utmaning eftersom uppgifter om dos från intern exponering ofta saknas. Förra året genomfördes en studie (16 kommuner runt FDNPP) i vilken man undersökte om dosuppskattningar från extern exponering efter olyckan på ett tillförlitligt sätt kan användas som surrogat för intern exponering. Sammantaget visar denna rapport att uppskattad extern dos är en dålig metod för att uppskatta dos till sköldkörteln. Man kunde se såväl överskattningar av dos till sköldkörteln som underskattningar och författarna drog slutsatsen att både extern och intern dos bör användas för att uppskatta totaldos till sköldkörteln efter olyckan i FDNPP. (Ishikawa 2023)
Tio år efter olyckan publicerades en uppföljande artikel om aktuellt status och utmaningar i samband med FHMS. I denna noterar man att svarsfrekvensen på BS ökat till knappt 28% (mars 2021). Detta har skett genom att bland annat förenkla den initiala enkäten samt öka tillgängligheten för att svara på densamma. Eftersom BS i stor utsträckning grundar sig på individers förmåga att komma ihåg var de befann sig och gjorde, kommer ytterligare försök att samla data på liknande sätt troligen ha begränsat värde. Författarna adresserar även problemet med osäkerheten i att uppskatta dos till sköldkörteln på basen av extern exponering istället för internt absorberad dos. (Yasumura 2022)
Vår kommentar: FHMS är ett enormt epidemiologiskt uppföljningsprogram i vilket man dels noterat att doser har uppskattats relativt lika oavsett ålder och kön, dels att mer än 99% av deltagarna erhållit mindre än 3 mSv i extern stråldos under de första 4 månaderna efter olyckan. Även om doserna som uppskattas i BS är låga (som referens kan nämnas att normal bakgrundsstrålning i Sverige uppskattas vara ca 2-3 mSv per år) och i paritet med dosuppskattningar från UNSCEAR, bidrar dosdata från BS med viktig information om externa doser efter olyckan eftersom denna undersökning utgår från enskilda individer och deras förehavanden efter olyckan.
Den låga svarsfrekvensen i BS skulle kunna utgöra ett tillkortakommande och en utmaning för tolkningen av kliniska hälsoeffekter. Estimerade stråldoser från BS är dock mycket låga och det är osannolikt att dessa stråldoser kommer leda till negativa hälsoeffekter som är direkt relaterade till exponering för joniserande strålning från olyckan. Även dessa låga stråldoser, och kanske framförallt individers vetskap om att ha blivit exponerade för joniserande strålning, kan dock leda till oro och ökad psykisk ohälsa som i sin tur kan påverka utvecklingen av somatiska sjukdomar. Dessa konsekvenser kommer att diskuteras i framtida inlägg.