Den hittills största kärnkraftsolyckan i historien, dvs den i Tjernobyl 1986, har varit föremål för många uppföljningar och en lång rad publikationer. Nu i april 2023 adderade Sveriges Radio P3 Dokumentär ytterligare ett bidrag till den listan – se https://sverigesradio.se/avsnitt/tjernobyl-olyckan-1986 . Det är journalisten Moa Larsson som sammanställt en 70 min lång ”berättelse om historiens… Fortsätt läsa Tjernobyl revisited – en ny, engagerande pod publicerad av Sveriges Radio
Författare: sremc
Ny rapport från SSM: Strålskyddskonsekvenser av radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner
KcRN har tacksamt mottagit följande inlägg från ”gästbloggare” Jan Johansson, Anders Axelsson och Peder Kock vid SSM. Vi välkomnar fler gästinlägg! Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Inom den nationella strålskyddsberedskapen ska myndigheten vara pådrivande och bl.a. svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom strålskyddsområdet. Av gällande inriktning för att… Fortsätt läsa Ny rapport från SSM: Strålskyddskonsekvenser av radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner
Triage vid RN-händelser: Värdefullt att räkna både antalet neutrofiler och lymfocyter
Vid händelser där människor exponerats för högre doser av joniserande strålning utgör analys av antalet celler i blodet ett sätt att tidigt kunna förutse risk för, och grad av, akut strålsjuka (acute radiation syndrome; ARS). Inom de första dygnen efter exponeringen kan främst graden av minskning av antalet lymfocyter ge direkt indikation om senare generell… Fortsätt läsa Triage vid RN-händelser: Värdefullt att räkna både antalet neutrofiler och lymfocyter
Återhämtning av trombocyter – FDA godkänner romiplostim att kunna användas vid RN-händelser
Redan 2008 godkände FDA i USA romiplostim (N-plate®) för behandling av patienter med kraftigt minskat trombocytantal i blodet pga immunologiska mekanismer (s k immunologisk trombocytopen purpura, ITP) och där sedvanlig behandling (med t ex steroider) inte givit tillräckligt resultat. Läkemedlet, som via stimulering av TPO-receptorn ökar produktionen av trombocyter från benmärgen, har sedan dess används… Fortsätt läsa Återhämtning av trombocyter – FDA godkänner romiplostim att kunna användas vid RN-händelser
En användbar ny ”app” från REAC/TS
The Radiation Emergency Assistance Center/Training Site (REAC/TS) i Oakridge, Tennessee utgör ett expertorgan under U.S. Department of Energy/National Nuclear Security Administration (DOE/NNSA) och är kopplat till Oak Ridge Institute for Science and Education (ORISE). Sedan 1976 har REAC/TS tillhandahållit medicinska råd och olika former av stöd, både nationellt och internationellt, i anslutning till akuta strålningshändelser. I den rollen jobbar man bl… Fortsätt läsa En användbar ny ”app” från REAC/TS
Tarmbakteriers betydelse för symtombild vid akut strålsjuka
Ett växande medicinskt forskningsfält rör kunskapen om mikrobiota, dvs den samling av mikroorganismer – såsom bakterier, svampar och virus – som lever naturligt i mag- och tarmkanalen. Dess sammansättning kan variera kraftigt mellan olika individer och har rapporterats vara kopplad till en rad olika sjukdomstillstånd, och deras allvarlighetsgrad. I vilken utsträckning kan mikrobiota påverka en… Fortsätt läsa Tarmbakteriers betydelse för symtombild vid akut strålsjuka
Nytt hjälpmedel för att tidigt bedöma blod- och benmärgspåverkan vid akut strålsjuka
Individer som exponeras för höga stråldoser kan utveckla akut strålsjuka (eng: acute radiation syndrome; ARS), ett medicinskt tillstånd som kan vara livshotande, initialt främst pga skador på blod och benmärg. Den kliniska utvecklingen av ARS sker dock oftast relativt långsamt, med den djupaste påverkan synlig först efter enstaka eller t o m flertal veckor. Det… Fortsätt läsa Nytt hjälpmedel för att tidigt bedöma blod- och benmärgspåverkan vid akut strålsjuka
Molekylära ”signaturer” hos patienter med strålningsinducerad cancer?
Joniserande strålning kan ge cellskador som efter lång tid (åratal) leder till cancerinsjuknande, s k stokastisk strålskada. Det vore ytterst värdefullt om vi hos individuella cancerpatienter kunde fastställa om deras sjukdom förorsakats just av strålning, eller av helt andra faktorer. Där är vi inte ännu, men forskningen kring detta komplexa område är under snabb utveckling,… Fortsätt läsa Molekylära ”signaturer” hos patienter med strålningsinducerad cancer?
Lågdos joniserande strålning i barndomen ökar sannolikheten för senare utveckling av akut leukemi – dags att ompröva våra riskbedömningar?
Benmärgen tillhör kroppens mest strålkänsliga organ. Det är sedan tidigare väl känt att moderata till höga doser av joniserande strålning ökar risken hos främst barn att insjukna i leukemi, och att leukemi då uppstår tidigare än andra strålningsrelaterade maligniteter. Mindre är känt beträffande effekter av lägre doser. Det har bl a framförts att 100 mSv… Fortsätt läsa Lågdos joniserande strålning i barndomen ökar sannolikheten för senare utveckling av akut leukemi – dags att ompröva våra riskbedömningar?
Barn klart känsligare för högdos strålning än vuxna – nya beräkningar kring riskbedömning
De beräkningar som ligger till grund för hälsoriskbedömningar kopplade till exposition för joniserande strålning baseras vanligen på observationer utgångna från en genomsnittlig vuxen ”referensperson” enligt Internationella Strålskyddskommissionens (ICRP) definition. Det är uppenbart att den typen av beräkningar har brister när man t ex diskuterar tänkbara konsekvenser av terroristattacker med radiologiska inslag, större kärnkraftshaverier eller kärnvapenkonflikter.… Fortsätt läsa Barn klart känsligare för högdos strålning än vuxna – nya beräkningar kring riskbedömning