Den internationella strålskyddskommissionen, ICRP, och den japansk-amerikanska stiftelsen RERF som leder forskningen runt överlevarna från atombomberna i Japan 1945 höll för drygt ett år sedan en workshop vid universitetet i Tokyo rörande hälsorisker av strålning och deras bäring på strålskyddsfrågor. Abstracts och de flesta av presentationerna finns tillgängliga och ger en intressant inblick i några av de mest debatterade frågorna rörande strålningsrisker.

• N Nakamura diskuterar risken för genetiska skador och varför man inte kan iaktta några dylika hos människor trots att det är självklart att strålning inducerar mutationer hos människor som hos alla andra organismer. En av många delförklaringar kan vara att arten människa har ett påfallande effektivt system för att selektera bort celler med stora genskador.
• W Rühm resonerar kring DDREF (dose and dose-rate reduction factor), alltså att låga doser och dosrater åtminstone för glesjoniserande strålning tycks ge färre bestående skador per dosenhet än höga doser och dosrater (nominellt räknar ICRP med en halvering). Förmodligen bör låga dosrater studeras separat från låga doser, och mycket forskning återstår att göra.
• K Ozasa och T Azizova bidrar med varsin presentation rörande frekvensen av icke-cancerrelaterade strålningseffekter, främst hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar.
• N Ban konstaterar att nuvarande strålskyddspolicy kan behöva ses över, bl a i ljuset av de icke-cancerrelaterade sjukdomarna.