Uppskattning av livstidsrisken för radoninducerad lungcancer i tre olika kohorter

Publicerad den av

Vi har tidigare rapporterat om risken att utveckla lungcancer som följd av exponering för radon. Det har nu kommit en ny artikel, Chen et al, i vilken man har tittat på livstidsrisken för att utveckla lungcancer efter exponering för radon i tre kohorter; en från Schweiz, en från Kanada och en från Kina. Man har använt olika riskmodeller för att kalkylera risken; dels en ”geografiskt anpassad riskmodell” för varje kohort (den nordamerikanska modellen för den kanadensiska gruppen, den europeiska modellen för den schweiziska gruppen och den kinesiska modellen för den kinesiska gruppen), dels EPA/BEIR VI risk-modellen för samtliga grupper. Dessa resultat har sedan jämförts med livstidsrisken för radoninducerad lungcancer beräknad med ICRP:s konverterings-koefficient givet en exponeringsperiod (=”exposure time window”=ETW) på 26 år (kinesiska och kanadensiska kohorterna), 30 år (schweizisk kohort) samt 70 år (samtliga kohorter, baserat på EPA/BEIR VI).

Följande resultat presenteras för de olika kohorterna:

  • Kanada: (radonkoncentration aritmetiskt medelvärde (AM) viktat på populationen uppskattas till 77 Bq/m3). ”Excess absolute risk” för populationen uppskattades till 4.58×10-3 (Nordamerikansk modell), 9.47×10-3 (EPA/BEIR VI), 4,40×10-3 (ICRP, ETW 26 år) och 11,9×10-3 (ICRP, ETW 70år).
  • Kina: (radonkoncentration AM viktat på populationen uppskattades till 43,8 Bq/m3). ”Excess absolute risk” för populationen var 3,59×10-3 (kinesisk modell), 7.73×10-3 (EPA/BEIR VI), 2,52×10-3 (ICRP, ETW 26 år) och 6,78×10-3 (ICRP, ETW 70år).
  • Schweiz: (radonkoncentration AM viktat på populationen uppskattades till 73 Bq/m3). ”Excess absolute risk” för populationen var 2,15×10-3 (europeisk modell), 6,33×10-3 (EPA/BEIR VI), 4,82×10-3 (ICRP, ETW 30 år) och 11,2×10-3 (ICRP, ETW 70år).

ICRP har nyligen nära nog fördubblat konverteringskoefficienten, alltså risken per enhet strålning, från 2,8×10-4 per working level month (WLM) till 5×10-4 per WLM, se ICRP Publication 115 (länk: http://www.icrp.org/publication.asp?id=ICRP Publication 115). Resultaten som beskrivs ovan visar att den i dessa kohorter uppskattade risken skilde sig mellan kohorter beroende på vilken modell som användes. Intressant dock, skilde sig kohorternas beräknade risker även när samma riskmodell (EPA-BEIR VI) användes för alla tre kohorter. Detta kan tänkas vara en effekt av skillnader i rökningsprevalens, radondistribution, mortalitet samt mortalitet i lungcancer mellan kohorterna.

Konverterings-koefficienterna från ICRP rekommenderas vid strålskydd för alla populationer och är därmed inte ”skräddarsydda” för en viss population vilket riskmodellerna från de olika epidemiologiska analyserna är. Med denna förutsättning bedömde författarna att den uppskattade livstidsrisken för radoninducerad lungcancer beräknat med ICRP:s koefficient överensstämde tämligen väl med den uppskattade risken från riskmodeller från epidemiologiska poolade analyser. Författarna ansåg dock att mer sofistikerade beräkningsmodeller kan behövas och att ICRP kan behöva utforma vägledning om hur deras radonkoefficient kan tillämpas i praktiskt arbete.

Vår kommentar: Exponering för radon utgör en risk för att utveckla lungcancer. Denna risk är dock betydligt högre för rökare i jämförelse med icke-rökare vilket man inte har kunnat ta hänsyn till i ovan nämnda studie och är ett tillkortakommande vid jämförelse av de olika populationerna. Man bör även påpeka att den genomsnittliga radon-koncentrationen (AM) var lägre i den kinesiska gruppen jämfört med data från Kanada och Schweiz. I Kina undersöktes endast 3098 hem och således baseras radon-koncentrationen i den kinesiska kohorten på färre mätningar jämfört med de övriga två grupperna i vilka >60000 hem i Schweiz och 18000 hem i Kanada undersöktes. Sammantaget ger artikeln en god överblick över olika riskmodeller och utmaningar vid jämförelse av olika populationer avseende risk för radoninducerad lungcancer.