Allt som oftast publiceras studier som sägs påvisa förhöjd risk vid låga doser, reducerad risk vid låga doser, tröskelvärden = ingen risk vid låga doser, eller rentav hormesis = positiv effekt av låga doser. Många sådana studier är i sig invändningsfria, men övertolkas (inte nödvändigtvis av författarna) därför att de generaliseras. ”Linear-No Threshold”-modellen för dosrespons gäller för populationer och för cancersjukdomar generellt, inte för enskilda personer (med sin egen genotyp), enskilda typer av cancer (som har helt olika egenskaper) eller laboratoriesystem med andra organismer och/eller in vitro-studier. Nyligen uppmärksammades en sådan in vitro-studie (PNAS 2011) som påvisade extra god reparationsförmåga i DNA vid låga doser – intressant, men knappast något som i sig kullkastar LNT.

En annan känd iakttagelse (se t ex Health Phys. 2011, och 2012 samt 2012 och 2012) är att latenstiden när försökshundar intagit plutonium ökar med minskande dos, vilket alltså leder till en de facto-tröskel när latenstiden överstiger den normala livstiden – som man återigen inte bör generalisera för långt.