Osäkerheter vid estimering av hälsorisker till följd av exponering för joniserande strålning

År 2013 publicerade Preston et al (http://iopscience.iop.org/0952-4746/33/3/573) en intressant sammanställning över osäkerheter vid skattning av hälsorisker till följd av joniserande strålning. Författarna delar upp artikeln i olika områden och avhandlar exv osäkerhet vid epidemiologiska studier, osäkerheter vid extrapolering av resultat från djur- och in vitro studier till människa, osäkerheter vid riskskattning för annan strålning än högenergetisk fotonstrålning mm.

Några intressanta saker att belysa är:

  1. Osäkerheter vid epidemiologiska studier: Under denna underrubrik tar man bl a upp Life Span Study (LSS) där en cohort av 120321 atombombsöverlevare från Hiroshima och Nagasaki följts under ca 60 år. LSS har legat till grund för uppskattningar av cancerrisk till följd av strålning samt även för att utveckla riskestimat vid riktlinjer för strålskydd (exv ICRP 2007). Trots studiens många kvaliteter (stor kohort, lång prospektiv uppföljning mm) kvarstår osäkerheter, delvis pga det begränsade antalet strålningsorsakade cancerfall. Man påpekar att även andra epidemiologiska studier kan behäftas med liknande problem och ev ännu större osäkerheter i sina riskestimat.
  2. Osäkerheter vid epidemiologiska studier för exponering av radon: Dessa studier har fokuserat såväl på gruvarbetare som exponerats för radon i arbetet, som på boende som exponerats för radon i sina hem. Det finns flera anledningar till osäkerhet vid uppskattning av risk för död i lungcancer till följd av radonexponering. Författarna skattar dock att den största bidragande faktorn till osäkerhet vid riskestimering utgörs av fel vid mätning av radonexponering. I vissa av radonstudierna har man försökt att kompensera för detta potentiella fel, men enligt författarna för artikeln kvarstår dock betydande osäkerheter, dessa försök till trots. Risken för lungcancer värderas dock likartat i de olika typerna av studier (boende, gruvarbetarstudier) vilket får ses som en styrka.
  3. Djurstudier och in vitro studier: författarna påpekar här osäkerheten vid extrapolering av data från djurstudier till människa och att vissa djurmodeller är mer relevanta för att sedan kunna överföra resultat till människa (exv de hematogena effekterna av strålning hos hundar är mycket lika de hematogena effekterna av strålning hos människa).
  4. Osäkerheter vid uppskattning av risk för icke-carcinogena effekter av strålning: Ökad mortalitet och/eller morbiditet och förekomst av hypertoni, hjärtkärlsjukdomar och gråstarr har setts hos atombombsöverlevare vid lägre stråldoser än vad som tidigare rapporterats. Man diskuterar om det finns ett tröskelvärde (för strålning) för att orsaka icke-cancer-relaterade sjukdomar och i sådana fall vilket värde detta antar för olika sjukdomar. Tidigare tröskelvärde på 0,5Gy för gråstarr kan komma att sänkas.

Sammantaget ger denna artikel en bra översikt över ämnet samt hänvisning till flera stora studier inom respektive område.

http://iopscience.iop.org/0952-4746/33/3/573