Jordbävningen den 11:e mars 2011 på Japans östkust med efterföljande kärnkraftshaveri på Fukushima Daiichi kärnkraftsanläggning föranledde den 12:e mars att regeringen beordrade evakuering för de boende inom en radie på 20 km från kärnkraftverket. Mellan 20 och 30 km från kärnkraftverket förelåg frivillig evakuering för att undvika exponering för strålning. Personal som arbetade på och boende som bodde på äldreboenden inom detta område valde samtliga att evakueras inom två veckor efter olyckan. Evakuering kan dock vara kritiskt för svaga personer (t ex äldre och sjuka). Analyser efter olyckan visade även på ökad mortalitet hos de boende där möjliga förklaring kan utgöras av att många inte fick sina mediciner, omvårdnaden de behövde blev bristfällig samt fysisk och psykisk stress. Antalet dödsfall i Fukushima prefekturen indirekt relaterade till jordbävningen steg till >1700 och uppskattades huvudsakligen bero på mental och fysisk stress av evakueringen.

I en artikel i PLOS one (http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0137906 ) från september 2015 analyseras risken vid evakuering från äldreboende för boende (191 personer) och personal (184 personer) jämfört med risken för strålexponering. Författarna har gjort jämförelsen genom att beräkna ”förlust av förväntad livslängd” (loss of life expectancy=LLE). Beräkningarna skedde med intentionen att risk för evakuering inte fick överskattas, och risk för strålexponering inte fick underskattas. Två äldreboende i Soma, utanför evakueringszonen, valdes som kontrollgrupp (198 boende, 0 personal). Man tittade såväl på evakueringsrelaterade effekter som på icke-evakueringsrelaterade effekter.

Författarna utgår från fyra scenarior; två vid evakuering vid olika tidpunkter, där man även tar hänsyn till erhållna stråldoser, och två scenarior som ger olika grad av strålning (men inga evakueringseffekter):

1. Snabb evakuering (dvs 22 mars vilket skedde i verkligheten); strålexponering skedde genom inhalation, matintag och extern exponering. Doserna vi detta scenario uppskattades till 0,47mSv till boende och 0,57mSv till personal (före 22:a mars) samt 0,010mSv för både personal och boende efter 22:a mars.
2. Fördröjd evakuering (dvs evakuering 20 juni – ett datum då medicinsk behandling, personal och medicinska resurser uppskattades vara tillgängliga på boenden dit evakueringen skedde); strålexponering skedde genom inhalation, matintag och extern exponering. Stråldoserna vid detta scenario före 22:a mars uppskattades som i scenario 1, men mellan 22:e mars och 19:e juni räknade man att boende dessutom skulle få 0,40mSv och personal 0,58mSv.
3. Exponering för 20 mSv under första året efter olyckan (lägsta referensnivån i dosspannet från akuta strålexponeringssiutationer enligt International Commission on Radiological Protection = ICRP)
4. Exponering för 100mSv under första året (motsvarande högsta referensnivån i dosspannet från akuta strålexponeringssituationer enligt ICRP).

Vid resultatsammanställningen ser man att överlevnaden sjönk hastigt inom 90 dagar efter katastrofen vilket även skedde i kontrollgruppen. Sänkningen i överlevnad var dock mycket mer uttalad i gruppen som evakuerats jämfört med kontrollgruppen som inte evakuerats, vilket kan förklaras av mortalitet direkt beroende på evakueringseffekter. Vid jämförelse av LLE mellan snabb evakuering (scanario 1) och risk för strålexponering (scenario 3 och 4) kunde man observera att LLE var ca 10 ggr högre vid scenario 1 jämfört med scenario 3 och dubbelt så hög vid scenario 1 som vid scenario 4. Detta belyser de omedelbara riskerna med evakuering. LLE var högre för personal vid scenario 3 och 4 än för boende, vilket kan förklaras av olikheter i åldersfördelning samt olika stråldoser för personal och boende. Artikeln är mycket intressant och tänkvärd och lyfter problemet med att i en krissituation väga olika risker mot varandra.

Ytterligare artiklar har även tagit upp ökad förekomst av andra sjukdomar efter katastrofer; exv ökad förekomst av förmaksflimmer efter jordbävningen i Japan 2011 (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167527315300954 ) samt diabetesförekomst hos evakuerade efter olyckan (http://www.hindawi.com/journals/jdr/2015/627390/ ) .